Bild på Ramieza Mahdi

Ramieza Mahdi: Ojämställdhet är ett stort hinder för utvecklingen i världen

24.10.2020 kl. 09:36
Varje år den 24 oktober firas FN-dagen över hela världen. Det har gått 75 år sedan Förenta Nationerna grundades efter andra världskriget som ett säkerhetsråd. Idag skriver Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande Ramieza Mahdi om FN:s viktiga arbete bland annat med de globala målen för hållbar utveckling och med att säkerställa kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, men också om personliga erfarenheter av FN:s fredsstyrkor i Somalia.

FN är känd idag som en plats där länder samlas och diskuterar åsikter på ett diplomatiskt och fredligt sätt. Från början var FN bara 51 medlemsländer. Idag har antalet medlemsländer ökat till 193 och FN finns så gott som i alla länder i världen. Arbetet kan bestå av allt från utvecklings- och utbildningsprojekt till nödhjälp och fredsbevarande arbete. Deras främsta uppgift har varit global fred, vänskap mellan medlemsstaterna, utveckling och skydd för mänskliga rättigheter och att åstadkomma en ram för internationell rättvisa.

Jag har lite motstridiga känslor när det gäller FN. Jag har kommit i kontakt med FN soldater under inbördeskriget i Somalia. FN:s säkerhetsråd tog ett beslut år 1992 att gå in i Somalia. Deras uppgift vara att bistå med humanitär hjälp och bidra till att få landets humanitära kris under kontroll. Efter några månader i landet blev det i stället kaos och Somalierna tappade förtroendet för FN-styrkan. Luftattacker kunde börja när som helst under dagen då vi var i skolan. Även mitt på natten kunde de flyga runt där vi bodde och alla var rädda för att de ska börja bomba. Det hände flera gånger att vi fick stanna i skolan till sent på eftermiddagen eftersom FN-styrkorna hade blockerat vägen. Allt detta för att de hade fått tips om att klanledaren de söker hade rört sig i det området. Det område som vi bodde i var periodvis extra utsatt för sådana attacker. Så ni förstår varifrån mina motstridiga känslor kommer. Det organ som skulle bevara freden skapade istället kaos och rädsla bland invånarna i vår stadsdel. 

Men idag ska jag vara mera objektiv och skriva också vad FN gör utöver fredbevarande. FN är världens enda globala organ i sitt slag. Fokuset ligger inte enbart på att upprätta fred, utan också på att hantera de nya internationella utmaningarna såsom den rådande flyktingkrisen, internationell terrorism och klimatförändringarna. FN har också lett den internationella insatsen mot sjukdomar som HIV, tuberkulos, malaria och polio. Genom världshälsoorganisationen (WHO) har de levererat läkemedel och delat insekticidbehandlade nät till miljoner människor för att förhindra malariautbrott.

FN lägger upp viktiga mål för medlemsstaterna. År 2000 lanserade dåvarande generalsekreterare Kofi Annan millennieutvecklingsmålen. Programmet innehöll bland annat att halvera extrem fattigdom, förbättra mödrahälsan,minska barnadödligheten och öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Det är ambitiösa mål som naturligtvis behövde satsningar från alla håll. Man har uppnått stora framsteg med millienieutvecklingsmålen. Det motiverade medlemsländerna att fortsätta bygga på och komma överens om en ny version av handlingsplanen.

På toppmötet 2015 enades FN:s medlemsstater om en handlingsplan som ska styra arbetet för det globala målen för hållbar utveckling. De globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030 ) är den mest ambitiösa överenskommelse som medlemsländerna någonsin har gjort. Hållbarhetsmålen innehåller sociala, ekonomiska och miljömässiga mål. Det betyder i praktiken att varje medlemsland har förbundit sig att uppnå dessa mål till 2030.

FN har varit ett viktigt forum för att utarbeta internationella konventioner för att eliminera diskriminering av kvinnor på de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella planen. Ett av de globala delmålen för hållbar utveckling (mål 5) är att uppnå jämställdhet. Ojämlikhet mellan män och kvinnor är ett stort hinder för utvecklingen i världen. Mål 5 i Agenda 2030 ska medlemsländerna arbeta för att avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. I detta delmål ingår också att man säkerställer kvinnans tillgång till sexuell och reproduktiva hälsa och rättigheter. Kampanjen ( #Omatahto2020 ) om att förnya abortlagstiftningen där Svenska Kvinnoförbundet är en av initiativtagarna visar att vår lagstiftning är föråldrad och att den gravida kvinnan inte har självbestämmanderätt. 

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem också här i Finland. Under oktober månad har regeringen tagit fram ett nytt åtgärdsprogram för bekämpning av våld mot kvinnor där man också inkluderar digitalt våld och hedersrelaterat våld i programmet. Detta är glädjande och ett välbehövt program för att bekämpa våld mot kvinnor. Det ligger också helt i linje med Agenda 2030s mål om att uppnå jämställdet. Alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället.

FN har säkert många utmaningar. Trots utmaningarna kan vi säga att det behövs eftersom det ger oss hopp om att det finns en organisation som är dedikerad till global fred och hälsa. FN:s roll som plattform, normbildare och pådrivare kan vi inte heller underskatta. Det är den enda plattformen där alla kan sitta vid samma bord utan att det bryter ut ett krig. FN gör också att vi känner ett slags samhörighet när vi arbetar kollektivt mot de globala målen för hållbar utveckling. Trots mina trauman från barndomen som enbart relaterar till FN:s fredsstyrkor är jag en stark förespråkare för FN-deklarationen om mänskliga rättigheter. Världen behöver idag mer än någonsin multilateralt samarbete för att tackla kriser, sjukdomar och pandemier. 

Ramieza Mahdi
Vice ordförande, Svenska Kvinnoförbundet