Debattartikel: Kön måste införas som grund i lagstiftningen för hatbrott

18.09.2017 kl. 14:00
Studier ur ett intersektionellt perspektiv ger vid handen att en ännu mer utsatt grupp är unga kvinnor med minoritetsbakgrund.

Insändare i Hufvudstadsbladet 18.9.2017

Digitaliseringen är en global utveckling som är särskilt påtaglig i Norden – 90 procent av nordborna använder internet och användningen bara ökar. Med denna utveckling följer många möjligheter, men också utmaningar: å ena sidan att förhindra hat och hot på nätet och å andra sidan att värna om yttrandefriheten. Det är framför allt problematiskt att lagstiftningen sackar efter. Där digitaliseringsutvecklingen har skenat i väg har lagstiftningen inte hunnit med.

Mest hot och hat genererar politiskt laddade ämnen som synliggör ojämn maktfördelning i samhället, till exempel jämställdhet samt flykting- och integrationsfrågor. Samhället står inför ett stort problem då personer i det offentliga rummet – politiker, journalister och forskare – inte vågar uttala sig som en följd av rädsla för att utsättas för trakasserier på nätet.

Kommentarsfälten fylls av hat, sexism och rasism. Ur demokratisk synvinkel är det synnerligen oroväckande att somliga röster tystas ner; konsekvenserna är flera och ödesdigra. Då personer i det offentliga tvingas känna fruktan över sina yttranden hotas yttrandefriheten och därmed på sikt demokratin. En normalisering av hat mot grupper kan i sin tur ha förödande konsekvenser som utanförskap och psykisk stress för den enskilda individen. Svenska Kvinnoförbundet vill lyfta fram hur denna problematik drabbar särskilt kvinnor, både i det offentliga och privata.

Inget av de nordiska länderna räknar upp ”kön” som grund för hatbrott. Det slås fast i rapporten ”Hat och hot på nätet – En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv” utgiven av Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) och författad av Moa Bladini, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet. I dag finns religion, etnicitet, hudfärg, ras och sexuell läggning uppräknade som motiv i hatbrottslagstiftningarna.

Svenska Kvinnoförbundet vill att också kön läggs till som motiv för att personer som drabbas av könsbaserat näthat ska åtnjuta samma explicita skydd i lagstiftningen. I en region som Norden, som gärna profilerar sig som progressiv vad gäller jämställdhetsutveckling, är det särdeles besynnerligt att kvinnor ges ett sämre rättsligt skydd mot hat och hot på nätet.

Nättrakasserier har en tydlig könsdimension. Ur NIKK:s rapport framkommer det att både kvinnor och män utsätts för hot och hat på nätet, men på olika vis. Studier pekar på att kvinnor som yttrar sig i offentligheten drabbas i större utsträckning än män och utsätts i högre grad för sexism och sexuella hot som anspelar på utseende, kropp och sexualitet. Trakasserier mot män anspelar oftare på männens yrke och kompetens. Stalking och ”hämndporr” är exempel på trakasserier som drabbar särskilt unga kvinnor. Studier ur ett intersektionellt perspektiv ger vid handen att en ännu mer utsatt grupp är unga kvinnor med minoritetsbakgrund.

Rapporten visar att män görs till kompetenta subjekt, kvinnor däremot ses som objekt. Näthatet reflekterar den maktordning där (hot om) våld mot kvinnor ytterligare cementerar kvinnors underordnade ställning i samhället. Sexuella trakasserier, sexuellt våld och den rädsla som följer av dem är exempel på strukturellt utövande av makt som genom historien har förminskats. Kvinnors vistelse i offentliga rum, som nätet, begränsas.

Hatbrott är inte som sådant kriminaliserat i den finländska strafflagen utan den dömde blir dömd för brott som till exempel misshandel, ärekränkning eller hets mot folkgrupp. Däremot gör hatet brottet grövre (Strafflagen 6:5, 4 punkten). Därför anser Svenska Kvinnoförbundet att kön ska läggas till som en grund i hatbrottslagstiftningen på följande vis: "4) att brottet begås utifrån ett motiv som baseras på ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller kön eller utifrån ett annat motiv som är jämförbart med dessa".

Därtill bör lagstiftningen komma att omfatta allvarliga integritetskränkningar som drabbar särskilt unga kvinnor.

Anna Jungner-Nordgren ordförande, Svenska Kvinnoförbundet 

Eva Biaudet riksdagsledamot, SFP