Krav på konkreta handlingar för jämställdhet

SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET GÅR TILL VAL MED KRAV PÅ KONKRETA HANDLINGAR FÖR JÄMSTÄLLDHET

Tiden är mogen för konkreta handlingar för jämställdhet. Kvinnoförbundet ger med valkraven ett kvinnoperspektiv på hur samhället skall utvecklas. Förbundet vill också aktivera kvinnor, både som kandidater och väljare, att kräva konkreta förändringar och att välja flera kvinnor in i riksdagen. Vi förutsätter att nästa riksdag och regering ger jämställdhet hög prioritet.

Svenska Kvinnoförbundets valkrav inför riksdagsvalet och regeringsbildningen 2003 innefattar livets alla väsentliga områden. Valkraven är i princip uppdelade på de inom kvinnorörelsen fyra strategiskt viktiga områden där kvinnor är underordnade och inte får sin röst hörd. Det gäller beslutsfattande, försörjning, kombinationen arbete och familj och kroppslig integritet. Valkraven fokuserar inte enbart på familjepolitiken utan ställer krav på många olika områden som påverkar kvinnans situtation i familj och samhälle.

Strävan har varit att vara så heltäckande som möjligt. I valkraven tar förbundet fasta på arbetsliv, välfärd, ekonomi, löner, företagande, föräldraskap, inkomstöverföringar till familjerna, pensioner, social- och hälsovård, barnomsorg, våld mot kvinnor, prostitution, invandrarkvinnor, bistånd och jämställdhetsadministration.

En del av valkraven har förbundet redan länge arbetat för. Verkliga långkörare är t.ex. pensionsrätt för vård av barn under tre år i hemmet, våld mot kvinnor och lika lön oavsett kön. Svenska Kvinnoförbundet gjorde en partidagsmotion om kriminalisering av köp av sextjänster år 2000 och om koppleri år 2002. De har båda blivit till en samhällsdebatt där lagberedning eller utredning nu är på gång.

Statsbudgeten måste kompletteras med en jämställdhetsbilaga. Budgeten skall vara mera läsarvänlig, kunna uppföljas och utvärderas. Det är den första förutsättningen för att väljare skall kunna följa med hur pengarna används för gemensamma mål.

Det måste ske förändringar i kvinnors möjligheter att få vara med och fatta besluten som tas av arbetsmarknadsparterna i de inkomstpolitiska förhandlingarna eller i statsföretag. Handels- och industriministeriets initiativ till att verka för att kvinnors andel i företags styrelser inom tre år ökar är ett steg i rätt riktning.

Vi behöver fler kvinnliga näringsidkare för att hålla hela Finland levande. För att sporra kvinnor till företagande krävs specialinriktade insatser t.ex. att kvinnoföretagarlånen fortsätter och att resurscenter inrättas som stöder kvinnor i deras företagande eller när de startar eget. Det måste finnas en ekonomisk buffert för kvinnliga egenföretagare som blir moderskapslediga.

Minimimoderskapspenningen måste höjas till samma nivå som grunddagpenningen för arbetslösa. Föräldrapenning måste åter höjas till 80 % av lönen.

Det utvidgade besöksförbundet behövs genast. Det går inte längre att familjen tvingas ta till flykten när pappa slår. Det är rättvist att den våldsamma parten i en familj omedelbart avlägsnas från hemmet.

Köp av sextjänster måste stoppas. Ett samhälle som godkänner att kvinnor kan köpas av män är inte jämställt. Ett samhälle som präglas av prostitution är ett samhälle där alla kvinnor oavsett ålder, social status och utseende drabbas av kränkande handlingar.