Barnfattigdomen i Finland ökar. Enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd THL, har den tredubblats sedan 90-talet. Då man mäter barnfattigdom i industriländer handlar det om relativ fattigdom - hur ett barn lever i förhållande till andra barn. Idag räknas en familj med två barn som fattig om inkomsterna ligger under 1 700 euro per månad. Ungefär 135 000 barn beräknas leva i fattiga familjer.
Bland annat de stigande matpriserna har bidragit till ökad barnfattigdom, hävdar Mannerheims barnskyddsförbund. Barnombudsman Maria Kaisa Aula har i sin tur påpekat att fattigdomen koncentreras till familjer med ensamstående föräldrar och familjer med många barn.
Barn som lever i fattiga familjer känner ofta skuld då föräldrarna inte har råd att köpa olika förnödenheter. Barnen upplever också lätt utanförskap då de inte kan delta i aktiviteter på samma sätt som andra barn och unga. Kärv ekonomi leder dessutom lätt till bråk i familjen, vilket i förlängningen ökar risken för utslagning och andra problem.
För att stävja utvecklingen har Mannerheims barnskyddsförbund och barnombudsman Maria Kaisa Aula föreslagit att man återinför skatteavdrag för barn. Avdraget avskaffades i tiderna under 90-talets lågkonjunktur.
Eftersom barnbidraget, vars realvärde sjunkit rejält under de senaste 20 åren, påverkar många andra stöd vore det rättvisare med ett skatteavdrag än med ett förhöjt barnbidrag. Om skatteavdraget görs som ett direkt avdrag från statsskatten för endera föräldern, skulle det också vara rättvisare än ett avdrag från inkomsten, som i praktiken slår helt olika ut, beroende på progressionen.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
-
att det utreds hur avdrag på statsskatten kan införas för barnfamiljer
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs r.f.
Peggy Heikkinen Matilda Hemnell
ordförande sekreterare
Förbundsstyrelsens svar:
Skatteavdraget för barn, d.v.s. barnavdraget slopades år 1994 efter att ha varit i kraft under 1980-talet och i början av 1990-talet. Barnavdraget var ett av många olika bruttoavdrag som fanns i inkomstbeskattningen före den stora lågkonjunkturen i början av 1990-talet.
Barnavdraget var ett bruttoavdrag som minskade den beskattningsbara inkomsten. Föräldrarna kunde välja vem som använde avdraget och det var möjligt att räkna ut det mest fördelaktiga alternativet för familjen.
Beslutet att slopa barnavdraget innebar för många barnfamiljer att ekonomin märkbart förändrades och då blev också barnfamiljernas konsumtion sämre.
När riksdagen beslöt att slopa barnavdraget tog man första steget mot den familjepolitik som har varit aktuell under de senaste 20 åren. Antalet barn som lever i fattiga familjer ökade märkbart vilket sedan har medfört andra långsiktiga samhälleliga svårigheter. En annan tydlig förändring var att barnkullarna minskade och idag talas det om att det inte finns tillräckligt med arbetskraft som kan ta över efter att de s.k. stora årskullarna gått i pension.
Avdraget var ett flexibelt avdrag eftersom varje familj fritt kunde välja det mest fördelaktiga alternativet för just sin familj. Ett återinförande skulle stöda Svenska Kvinnoförbundets arbete mot en mer flexibel familjepolitik.
Med hänvisning till ovanstående beslöt årsmötet:
-
att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att det utreds hur avdrag på statsskatten kan införas för barnfamiljer.
