Enligt undersökningar känner sig kvinnor otrygga i städer i högre grad än män. Känslan av otrygghet påverkar särskilt kvinnors frihet att röra sig i stadsmiljöer och därmed begränsar rädslan den medborgerliga rätten till fri rörlighet.
Största delen av våldet mot kvinnor sker i hemmen, men känslan av otrygghet är detta till trots en viktig faktor att ta i beaktande i all stadsplanering. Ett upplevt hot påverkar individens rörelseutrymme och stadens beslutsfattare borde svara på detta upplevda hot genom att integrera ett könsperspektiv då stadsbilden planeras. Till exempel genom att aktivt fundera på frågor som avståndet mellan busshållplatser, belysningen i och planeringen av parker, parkeringshus och promenadpassager kan man utan märkbara tilläggskostnader öka kvinnors känsla av trygghet. Då det finns en mätbar könsskillnad i trygghetskänsla, borde Svenska kvinnoförbundet aktivt tala för att beslutsfattare tar jämställdhetsperspektivet i beaktande då stadsbilden planeras. Vidare kan jämställdhetsperspektiv i säkerhetsfrågor minska mängden våld och trakasserier.
Därför önskar undertecknarna av denna motion:
-
att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att jämställdhetsperspektiv tas i beaktande i kommunala säkerhetsfrågor
-
att Svenska Kvinnoförbundet arbetar aktivt för att integrera ett könsperspektiv i planering av den kommunala planläggningen.
Karin Hautamäki
På styrelsens av Svenska kvinnoförbundets Helsingforsavdelning r.f. vägnar
Förbundsstyrelsens svar:
Det är precis som motionsställarna säger viktigt att kommunerna även i samhällsplaneringen beaktar jämställdhetsaspekten. En god stadsplanering ska värna om alla invånare och det kunde vara en bra idé att analysera olika gruppers beteenden och behov för att kunna ge en god och jämställd service.
Den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå är ett bra redskap i arbetet med att få kommunerna att uppgöra en jämställdhetsplan även för service delen. Genom att godkänna deklarationen får våra kommuner en konkret redskap som ska användas i alla beslut. Könskonsekvensbedömning av stadsplanering är en av dem.
För att underlätta arbetet med att ta i bruk deklarationen har Kommunförbundet genom det så kallade TASE projektet (2010-2012) skapat praxis för hur jämställdheten mellan kvinnor och män integreras i ledningen, servicen och informationsproduktionen. Pilotkommunerna som deltagit i projektet har med andra ord gett praktiska exempel på hur man går tillväga i jämställdhetsarbetet i kommunerna. En jämställdhetshandbok för förtroendevalda med praktiska exempel kommer inom kort.
Praktiska exempel från Sverige kan man också samla till ett paket, men det lönar sig att först se hur mycket praktisk information det kommer i den planerade handboken, som borde finnas på finska inom kort. Översättningen till svenska torde också vara på gång.
Årsmötet beslöt:
-
att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att alla kommuner undertecknar den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i lokalförvaltningen, samt att de också i praktiken tillämpar artiklarna om stads- och lokalplanering, säkerhet och trygghet samt rörlighet och transport i sin verksamhet
-
att Svenska Kvinnoförbundets representanter i kommunerna arbetar för att jämställdhetsperspektiv tas i beaktande i kommunala säkerhetsfrågor
-
att Svenska Kvinnoförbundets representanter i kommunerna arbetar aktivt för att integrera ett könsperspektiv den kommunala samhällsplaneringen.
