Våld mot kvinnor är ingen privatsak

25.11.2010 kl. 15:13
Debattartikel HBL 25.11.2010

FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor 25.11.2010

Över 20 kvinnor dödas årligen i Finland av sin partner eller före detta partner och mer än 100 000 kvinnor i parförhållanden blir utsatta för våld. Detta våld är ingen privatsak eller familjeangelägenhet utan ett allvarligt problem som berör hela samhället.

FN:s dag för avskaffande av våld mot kvinnor uppmärksammas den 25.11. Våld mot kvinnor är ett globalt problem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det könsrelaterade våldet utgör ett hinder för jämställdhet mellan könen. Vi anser att allt våld i när- och parrelationer borde lyda under allmänt åtal och att dessa brott inte lämpar sig för medling.

Enligt polisens statistik har våld i närrelationer ökat under 2000-talet. Ökningen kan bero på att våldet blivit mera allmänt, men också på att våldet oftare anmäls till polisen. Fortfarande är mörkertalet gällande våldet stort och uppskattningsvis fyra av tio kvinnor berättar aldrig om våldet till någon.

Förutom det mänskliga lidandet orsakar våldet även betydande ekonomiska förluster för staten. Det uppstår kostnader för den psykiska eller fysiska arbetsoförmåga som kan uppstå som en följd av våldet. Själva vården av kvinnor som utsätts för våld beräknas kosta ca 90 miljoner euro per år.

Ett tväradministrativt program för att minska våld mot kvinnor har uppgjorts av Institutet för hälsa och välfärd på uppdrag av Social- och hälsovårdsministeriet, efter att Finland fått anmärkning av FN:s CEDAW-kommitté (kommittén för avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor). Finland prickades för att våldet mot kvinnor inte har minskat under de senaste åren.

I det heltäckande programmet finns 66 åtgärdsförslag kring att påverka attityder och beteendemönster, förebygga att våldet upprepas, förbättra krishjälpen och stödet för offer av sexuellt våld samt öka kompetensen hos myndigheterna och yrkesutbildade personer för att förebygga våld och hjälpa offer. Programmet skall genomföras under åren 2011-2015.

En mycket viktig del av stöd- och hjälptjänsterna är skyddshemmen, vars verksamhet bör tryggas. I programmet finns förslag på att kommunerna skall åläggas att ordna skyddshemstjänster för sina invånare. En ny socialvårdslag bereds och vi hoppas att detta tas med där. På detta sätt kommer skyddshemmens finansiering inte att hänga på kommunernas ekonomiska situation. Antalet skyddshemsplatser måste också ökas i Finland. Enligt Europarådets rekommendationer borde Finland ha 500 skyddshemsplatser men det finns endast 125 platser.

I Sverige har man reserverat 100 miljoner euro under åren 2007-2010 för att förverkliga ett motsvarande program för att minska våld mot kvinnor. I Finland beräknas programmet i sin helhet kosta ca 14 miljoner under åren 2011-2015, eller knappt 3 miljoner per år. Summan per år är ca 3 % av de årliga vårdkostnaderna för kvinnor som utsatts för våld. Tillsvidare har det beslutits att ministerierna skall uppgöra en plan för vilka åtgärder som kan genomföras utan tilläggsfinansiering. Varje ministerium bedömer möjligheterna för genomförande och finansiering av åtgärderna inom sina egna ramar. Vi hoppas att alla åtgärder i programmet för att minska våld mot kvinnor kan förverkligas så att Finland om fem år kan påvisa märkbara förbättringar i arbetet för att avskaffa våld mot kvinnor.


Carola Sundqvist
ordförande, Svenska Kvinnoförbundet

Mikaela Nylander
riksdagsledamot, SFP


 

Petra Qvist-Hämäläinen