Debatten om straffen för våldtäkt i Finland aktualiserades på nytt då en polisman fick två års villkorligt fängelse för att ha våldtagit en 16-årig flicka. Polisen hade gett flickan alkohol varefter han hade våldtagit och fotograferat henne när hon hade somnat. Svenska Kvinnoförbundet anser att villkorligt fängelse för våldtäkt av en minderårig är ett alldeles för lindrigt straff som sänder ut helt fel signaler om flickors och kvinnors sexuella självbestämmanderätt och integritet.
Våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld, är en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Trots det är sexuellt våld mot kvinnor fortfarande på många sätt en marginaliserad fråga i det finska samhället. Många brutala våldtäkter där offret har fått fysiska skador klassas som lindriga och döms som tvingande till samlag. De lindriga straffen ger en signal om att man inte tar våldtäkter på allvar i Finland.
Kvinnoförbundet accepterar inte att det alltjämt förekommer våldtäktsfall där rätten anser att det har funnits förmildrande omständigheter. Frågor som berör offrets beteende eller klädsel vid tidpunkten för våldtäkten är inte relevanta och borde följaktligen inte tillåtas i rätten. Ansvaret för sexualbrott bör entydigt vara våldtäktsmannens.
Straffen för våldtäkt är lägre i Finland än i resten av Europa. De lindriga straffen i Finland innebär att förövarna ofta kommer undan med villkorligt fängelse eller samhällstjänst. Till exempel i Sverige är minimistraffen för våldtäkter dubbelt högre än i Finland. Förutom denna skamfläck i vårt land som gärna lyfter fram sig som ett jämställdhetens modelland är det ett problem att man på olika håll i landet har gett olika domar för samma brott. Ansvariga lagstiftningsorgan bör absolut se till att straffen för sexualbrott skärps och att straffen förenhetligas.
För drygt tio år sen ändrades lagstiftningen gällande våldtäktsbrott. Våldtäkt indelades i tre kategorier beroende på vilken grad av fysiskt våld som utövats av förövaren. Man införde en ny kategori - tvingande till samlag, vilket gjorde det straffbart att tvinga en person till samlag utan bruk av fysiskt våld. Den nuvarande lagstiftningen fokuserar på hur grovt våld som utövats vid våldtäkten. Den psykiska skada som offret har utsatts för tar lagstiftningen däremot inte upp. Kvinnoförbundet påminner om att det är av yttersta vikt att följa upp hur bestämmelserna har tillämpats sedan de trädde i kraft.
Våldtäkter som klassas som tvingande till samlag är angivelsebrott. Det här innebär att brottet utreds endast om offret kräver att den misstänkte ska straffas, vilket kan vara övermäktigt för den redan utsatta. Det här kan även leda till situationer där våldtäktsoffer övertalas eller tvingas kräva att åtalet dras tillbaka. Därför anser Svenska Kvinnoförbundet att alla brott mot den sexuella självbestämmanderätten och integriteten ska falla under allmänt åtal.
Finland har upprepade gånger kritiserats av internationella människorättsorgan för att våld mot kvinnor alltjämt förekommer i stor omfattning och att det saknas åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Bland annat Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW-kommittén) har uppmanat den finska regeringen att ägna mer uppmärksamhet åt att förebygga våld mot kvinnor.
Svenska Kvinnoförbundet instämmer i den internationella kritiken och poängterar att det är på tiden att våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld, upphör att vara ett problem som ständigt nonchaleras. Det är dags för Finland att anta en heltäckande, på lämpligt sätt finansierad nationell handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor samt att leva upp till sina internationella åtaganden att tillhandahålla rehabilitering för sexualbrottsoffer.
Camilla Sandell
Petra Qvist
Svenska Kvinnoförbundets kvinnopolitiska utskott
