I Finland har över 30 procent av alla kvinnor över 15 år som har varit i ett förhållande blivit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld av en nuvarande eller före detta partner. Igår, den 25 november, uppmärksammades FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor. Men det finns alla skäl att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor varje dag, inte bara den 25 november.
Kriser har en tendens att försämra samhällsproblem, och det gäller tyvärr även för coronapandemin. Det här bekräftas bland annat av EU-kommissionens första rapport som följer upp EU:s jämställdhetsstrategi. Coronapandemin är en stor utmaning för jämställdheten och pandemin har förvärrat befintliga ojämlikheter mellan kvinnor och män på nästan alla livsområden i EU-länderna. I Finland har till exempel hemutryckningarna ökat under pandemitiden.
År 2020 uppgick antalet offer för våld i familjen och våld i nära relationer till 10 800 i Finland. I de fall där offret var en vuxen skedde hälften av våldsbrotten i samboförhållanden eller inom äktenskapet. Av de vuxna offren var drygt 75 procent kvinnor. Trots att våld med dödlig utgång i förhållanden minskat dödade en nuvarande eller tidigare manlig partner sammanlagt 149 kvinnor under 2010-talet.
Att våldet är närvarande i många familjer innebär även att många barn tar del av våldet. Det är förödande för ett barn att bevittna hur den ena föräldern hotar och misshandlar den andra. Forskning visar att de psykiska följderna för barnet kan vara lika allvarliga även i de fall då barnet inte direkt utsatts för våld. Det är vår vuxnas skyldighet att se till att barnens rättigheter förverkligas.
Vi behöver bland annat en lagändring så att barn som bevittnat våld mot en närstående ska få målsägandestatus. Barns rätt till målsägandestatus och möjlighet att få skadeersättning till följd av att ha bevittnat våld mot en närstående skulle märkbart förbättra barnets ställning i situationer med våld inom familjen, och samtidigt vara en markering från samhällets sida att vi inte accepterar att barn tvingas bevittna våld.
I januari väljer vi för första gången fullmäktige för de nya välfärdsområdena. Det är då vi bygger upp fungerande strukturer bland annat för det våldsförebyggande arbetet och stödet till offer för våld i familjen och våld i nära relationer i de nya välfärdsområdena. Det är av yttersta vikt att även välfärdsområdena utvecklar ett långsiktigt och systematiskt våldsförebyggande arbete för att stoppa det könsbaserade våldet mot kvinnor och våld inom familjen. Våldet måste förebyggas och bekämpas på alla nivåer i samhället, året om.
Anita Westerholm
Förbundsordförande
Svenska Kvinnoförbundet
Texten har publicerats som en insändare i Västra Nyland 26.11.2021
