Under de senaste veckorna har vi fått ta del av nyheten om att det i Finland idag är tiotusentals människor som mer eller mindre tvingats gå med på nollavtal. Man kan ha avtal som omfattar arbetstimmar mellan -40 timmar, utan några garantier för verkliga timmar varvid man kan bli helt utan inkomst någon månad. Vid ingången av ett dylikt avtal är man underförstådd med att man endast får ersättning för de timmar man arbetar för arbetsgivaren.
Det finns olika yrkeskårer som behöver ha en reservarbetskraft stand-by, antingen på arbetet eller nära till hands. Under årtionden har t.ex. flygvärdinnor haft dylika arrangemang i Finland. Det vanliga är ändå att arbetsgivaren betalar en viss, skälig, överenskommen lön/timpeng för icke-arbete. Du finns ju där stand-by, eller vid en närliggande överenskommen punkt, eller i eller vid hemmet med mobilen, klar för utryckning och kan egentligen inte göra så mycket annat under den tiden.
Därför yrkar vi på att SvKF tillsammans med Seniorerna och SFP och våra representanter i riksdag och regering verkar för:
- att man brådskande kunde se över lagstiftningen visavi ”nollavtalen”.
- att man genast kunde finna en konsensus för att trygga en basinkomst även för ”nolltimmar” innan lagstiftningen hunnit bli uppdaterad.
EM Heidi Catherine Sid, Svenska Kvinnoförbundet
Medlem i Kvinnopolitiska utskottet, SvKF
Socialpolitiska utskottet, SFP
Årsmötets svar:
Varken arbetsavtalslagen eller arbetstidslagen innehåller några direkt förbud mot nollavtal.
Nollavtal är ett arbetsavtal där arbetsgivaren förbinder sig att erbjuda t.ex. noll till fyrtio timmar per vecka. Arbetsgivaren kallar in i arbetet vid behov. Arbetstagaren kan tacka nej till en arbetstur men risken finns att arbetsgivaren erbjuder färre timmar p.g.a. detta.
Nollavtalen är praktiska för arbetsgivaren då hen har möjlighet att betala lön bara för den tid som arbetet utförs. Dessutom kringgås reglerna om rätt till betald sjukledighet och semester behändigt.
Man skall ändå komma ihåg att det också finns personer som uppfattar att nollavtalen är praktiska och ger en viss frihet att kunna jobba när man själv vill. Många studerande jobbar under terminerna med nollavtal eller korta inhopp.
En del fackföreningar har reagerat på nollavtalen och vill ha ett minimi antal timmar och tätare utbetalning av lönen, minst två gånger i månaden.
En arbetsgrupp vid Arbets- och näringsministeriet har utrett möjligheten att införa en reglering kring nollavtal. Arbetsgruppen lyckades ändå inte enas kring något förslag.
Den nya regeringen som tillträder efter riksdagsvalet i april 2015 kommer eventuellt att få ta ställning till problemet.
Det finns meningsskiljaktigheter mellan partierna, de borgerliga vill ha flexibilitet och de icke borgerliga vill har mera styrning av arbetsmarknaden.
Årsmötet yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att de politiker som representerar SFP i riksdagen verkar för:
- att man ser över arbetsavtalslagstiftningen gällande nollavtal
- att man arbetar för att få en reglering av nollavtal
