Bättre ledare av framtidens barn; a-politisk kunskapsbas för skolan

03.04.2009 kl. 10:00
Motion 2 till Svenska Kvinnoförbundets årsmöte 2009 samt årsmötets svar

Den aktuella läroplanen för grundskolan har om några år mycket lite att göra med den tid som kommer att stå framför oss. Anpassning till såväl förändring som högaktning för det varande kräver en läroplan som är ajour med händelserna i världen. Om man vill stå stilla måste man springa åtminstone lite snabbare än yttervärlden, heter det. Konservatism utan att byta fot emellanåt leder till bakåtsträvanden, vilka inte kan vara någon till glädje längre.

Byta fot skulle betyda uppdatering av utbildningsprocesserna och inte nödvändigt av lagarna. Jag anser finländsk skola och finlandssvensk småskalighet vara en god sak för övrigt.

Själv skulle jag satsa på djupgående lärarutbildning där ordet utbildning skulle gälla a) framtidsprognoser, b) nutidshistoria och c) ekonomiska styrmedel. Jag kan förstå, att många tycker att det är onödigt och bara ”mera kunskap” ovanpå en redan belastad verklighet, men själv ser jag dessa tre påverka stora beslut runt omkring alla individer. När man inte förstår så skyller man kanske sedan på allehanda felaktigheter och oskyldiga får lida. Människan är inte nöjd före hon har ett svar och mobbning av oskyldiga blir sedan ändstationen för den ambivalenta (icke-kompetenta) yrkesmänniskan.”Det är den djupa okunnigheten som framkallar den tvärsäkra tonen” Jean de la Bruyére (Hbl 16/1-09).

Kort kan man säga, att jag vill att realism skall bli uppfattat som en given ton i alla didaktiska lägen. Utöver den tonen (som övergår i tema / rema) får varje lärare utöva sin egen världsbild och de egna kriterierna såsom hittills. Man skall alltså inte klanka den medelklassbakgrund som oftast förekommer bland med lärare för att i medelklassen är synen på etik oftast beprövad men inte övergiven. Lärarutbildningens intagningar, allmänna lagar och kunskapsberedning är det alltså inget fel på. De är allmänt mätta som goda – hur vi än jämför med andra länder eller andra språk, inte minst bekräftade med PISA.

Jag önskar med motionen lyfta fram för diskussion, det jag värderar inom mitt område:

  • att öka demokrati med att lära små barn realism från början. Realism kan definieras såsom t.ex. filosofen Karl Jaspers har gjort det: två samverkande krafter som inte skall förintas. Vilka dessa krafter är beror på förståelse för ”varat” i sig.

  • att delge tidigare ledares kunskap från ett tidigt stadium genom hela skolgången.

  • att göra styrmedel och strategiskt tänkande populistiskt begripliga för den stora massan för att vidga processtänkande utöver substanstänkande.

  • att öka utbildning för lärare (märk att jag särskiljer utbildning, träning och coaching som alla har helt olika mål och didaktik när det är rätt tänkt).

  • att öka en tänkt lärare lär lärare (tvärvetenskaplig träning).

  • att öka attitydfostran utan att manipulera t.ex. själslig balans eller teologiska uppfattningar och detta kan göras bara av personer som vet när och hur manipulation är manipulation! Kommunikativt lärande i praktiken (Habermas).

Ekonomiska s.k. anomalier störde inte västvärldens handlingar förut och om det var någonting som störde så ansågs det vara en tillfällighet eller ett misstag. Nu vet man att den eran håller på att ta slut eller så tolkar jag globala händelser och kraftiga uttalanden både från väst och öst (presidentbyte i USA, Kinas/Indiens uppsving enligt västliga värderingar, Rysslands närhet på ett för oss viktigt sätt m.m.). Jag vill att vi inte underskattar våra barn eller drar för snabbt upp kriterier för ledare och deras egenskaper. Framtiden är inte längre regelmässigt styrd, även om den länge fick så vara.

Chris Kylander (PeM)
Helsingfors

Årsmötets svar:

Årsmötet föreslår att Svenska Kvinnoförbundet och SFP:s representanter i kommunerna skall arbeta för:

  • att stärka flickor och pojkar i sin utveckling men att också speciellt understöda all typ av ledarskaps- och processutbildning för flickor för att sporra dem och bryta könsnormativa mönster i samhället. Modell kan tas av t.ex. scouternas ledarutbildning och tjejgrupper.

  • att samarbeta med och lyfta fram vikten av ett genusperspektiv i det pågående 3-åriga utvecklingsprojektet ”Demokrati i skolan” som syftar till att skapa konkreta modeller för demokratiarbete i de finlandssvenska skolorna.

  • att demokratifostran med ett genusperspektiv skall ingå i lärarnas grundutbildning och ytterligare förstärkas.

Petra Qvist-Hämäläinen