Klimatförändringen är inte könsneutral

Ren miljö och tillgång till viktiga naturresurser är en mänsklig rättighet likväl som omsorgen om miljön är en allmän skyldighet. Det är dock inte så att alla människor ges samma möjligheter till att leva i en god miljö eller till att fatta små eller stora beslut som främjar ekologiskt hållbar utveckling. Orsak: geografi, demografi, fattigdom, gamla strukturer, glastak eller rent av attityder.

Klimatförändringar slår hårt mot utvecklingsländer och korrelerar ofta med fattigdom. Kvinnorna utgör majoriteten av världens fattiga. Detta är ett faktum som förstärker de destruktiva konsekvenser klimatförändringen har på kvinnor. Öknar breder ut sig och avstånd till vattendrag blir långa. Kvinnor och flickor som hämtar vatten får ingen tid över för utbildning. Föroreningar och nedsmutsning försvårar odling, mathushållning och hygien samt påverkar människors hälsa negativt. Miljökatastrofernas, liksom fattigdomens, offer har kvinnans och barnets ansikte.

Klimatförändringen är inte könsneutral. Det har både FN och andra aktörer konstaterat. Om vi vill vara framgångsrika i vårt handlande gällande klimatförändringen måste vi inkludera ett genusperspektiv i miljöarbetet. De viktigaste sociala förändringarna är inte möjliga om inte båda könen tas i beaktande. Det är dags att skapa klimaträttvisa. Svenska Kvinnoförbundet drar sitt strå till stacken genom att lyfta fram miljö- och klimattemat i EU-valet.

Kvinnor världen över har en viktig roll i att ta till handling gällande klimatförändring – som ledare i samhällens management av naturresurser, som påskyndare av förändring, innovatorer, jordbrukare och som omsorgsgivare tillsammans med männen i familjerna. Vi måste utveckla nationell och internationell kapacitet att inkludera kvinnor och män i beslutsfattandets olika nivåer gällande våra svar på klimatförändringen. Också EU och EU-länderna har ett ansvar att fortsätta hålla hög profil i miljö-, klimat- och energifrågor samt att integrera ett genusperspektiv i strategierna gällande dessa.

Det är inte bara på högsta beslutsnivån som jämställdhet skall iakttas i miljöfrågor – alla individer skall uppmuntras till ett miljöansvar. Statistik visar att det är något fler kvinnor som sorterar, återvinner, konsumerar medvetet och väljer allmänna kommunikationsmedel osv. Detta är inte någons fel eller förtjänst utan bara en utmaning, värd att ta på allvar. Miljöfostran och attitydkampanjer till förmån för miljön skall således ha som mål att såväl pojkar som flickor, män som kvinnor sporras till ett miljömedvetet leverne. Det var ju så att de viktigaste samhälleliga förändringarna förutsätter att alla är inkluderade.