Jämställdhet ger hållbar utveckling

08.03.2008 kl. 00:00
Insändare på Internationella Kvinnodagen
8.3.2008

En flicka med drömmar om att bli kärnfysiker kan bli tvungen att byta ambition när ingen uppmuntrar hennes fysikintresse. Olycks- och våldsstatistiken för unga män är hög för att pojkar inte uppmuntras att prata om sina känslor. Kvinnodominerade branscher inom omsorg, underhåll och utbildning är lågavlönade trots att de är livsviktiga. En man som vill vara föräldraledig kan få höra att han sviker arbetsplatsen och hans egenföretagarfru som vill jobba blir anklagad för att svika familjen. Andelen kvinnliga kommunfullmäktigeledamöter uppgår till nästan 40 % men ändå är största delen av nämnd- och styrelseordförandena män. Det här är inte hållbar utveckling.

Internationella kvinnodagen finns till för oss alla som tycker att världen blir en bättre plats och utvecklingen blir mera hållbar när både kvinnors och mäns människovärde, rättigheter och levnadsförutsättningar uppmärksammas och erkänns på lika grunder. Jämställdhet handlar i grund och botten om hållbar utveckling.

Begreppet hållbar utveckling lyftes fram av Lester Brown kring år 1981. Begreppet togs i global användning i FN-rapporten Vår gemensamma framtid från 1987. Begreppet kan delas in i tre lika viktiga delar; ekonomisk hållbarhet syftar på det långsiktiga hushållandet med materiella och mänskliga resurser. Ekologisk hållbarhet är att bevara produktionsförmågan hos vattnen, jorden och ekosystemen samt att genom ökad kunskap minska belastningen på naturens och människans hälsa. Social hållbarhet handlar om att bygga upp ett dynamiskt och stabilt samhälle där människors grundläggande behov uppfylls och där både kvinnors och mäns rättigheter till grundtrygghet, hälsa, utbildning, ägande, inflytande och respekt uppmärksammas.

Den 8 mars år 1909 gick en stor demonstration med 15 000 kvinnor genom New York för att kräva kortare arbetstider, bättre arbetsmiljö, lika lön för lika arbete samt rösträtt. Demonstrationen kom att inspirera kampen för jämställdhet och kampen för uppvärderandet av kvinnor som likvärdiga samhällsmedborgare. År 1977 rekommenderade Förenta Nationerna att den 8 mars skulle bli en årlig internationell kvinnodag. Det är således ingen tillfällighet att denna dag fortsätter att ha betydelse som en internationell påminnelse för den utveckling som under ett sekel åstadkommits i strävandet efter jämställdhet. Dagen fungerar också som en uppmuntran för att sikta fram emot nya landvinningar på jämställdhetens område.

Kvinnor utgör 70 % av världens fattiga, utför 2/3 av allt arbete, tjänar 10 % av inkomsterna och äger 1 % av världens egendom. Detta är inte ekonomiskt hållbart. En stor del av kvinnorna i tredje världen arbetar utan tillgång till elektricitet och flickor måste gå långt för rent vatten. Var är den ekologiska hållbarheten där? Flickor och kvinnor i världen utsätts för våld p.g.a. sitt kön. De får sämre mat och sjukvård. De har ansvar för hemarbetet och ges inte möjlighet till utbildning och inflytande. Den sociala hållbarheten lyser med sin frånvaro.

Arbetet för kvinnors mänskliga rättigheter måste fortsätta. Ansvaret för likställandet av kvinnors och mäns levnadsförutsättningar är allas liksom vi alla är ansvariga för att se varandra som individer. Traditionella uppfattningar om kön påverkar mycket; hur vi väljer utbildning, hur vi mår, hur mycket pengar vi har i plånboken, hur vår tyngd som förälder eller yrkesmänniska uppfattas samt hur vår möjlighet till positioner i samhället avgörs.

Svenska Kvinnoförbundets vision är ett tryggt samhälle utan orättvisor där alla, oberoende av kön, har lika rättigheter och skyldigheter samt möjligheter till makt och ansvar. Jämställdhetsperspektivet är viktigt för att säkra en hållbar utveckling såväl lokalt, nationellt som internationellt.


Sara Eklund
Ordförande
Svenska Kvinnoförbundet

Petra Qvist-Hämäläinen