Det föds relativt få barn i Finland idag, och vi vet att de som valt att få barn inte har det lätt som unga nyblivna föräldrar. De flesta har skaffat sig något att bo i och amorterar på en bostad eller betalar tillbaka studielån i det skedet av livet.
För att uppmuntra till fler barnafödslar och stöda nyblivna föräldrar borde kostnaden för själva förlossningen ingå i föräldrapenningen, så att inte de nyblivna föräldrarna vid hemkomsten med sitt nyfödda barn skulle behöva ha en räkning på 150-250 euro eller kanske ännu mera.
Broschyrer till blivande föräldrar bör också tillhandahållas på svenska. Det är inte rätt att väntande mammor måste ta till sig information om t.ex. tandvård och annat på finska.
Undertecknad anser att Svenska Kvinnoförbundet bör verka för:
-
att de broschyrer om graviditet och förlossning som finns på rådgivningarna i tvåspråkiga områden också ska finnas på svenska
-
att kostnaderna för sjukhusvården i samband med förlossningen ingår i föräldrapenningstödet.
Malax den 26 januari 2007
Svenska Kvinnoförbundet i Malax
Christina Nygård
Centralstyrelsens utlåtande:
Vi behöver flere barn - alltså en familjepolitisk och samhällelig tillväxt. Det är viktigt att det föds tillräckligt barn för att samhällets försörjningsgrad skall hållas på en sådan nivå att välfärdssamhället kan fortbestå. Därför är det viktigt att aktiva åtgärder vidtas av samhället för att stöda barnfamiljer. Både ekonomiskt stöd och tillräcklig service till familjer är av betydelse för möjligheterna att ha barn i Finland.
En ökande grupp av barnfamiljer hör till de allra fattigaste i samhället. En viktig åtgärd för dessa skulle vara att höja den lägsta dagpengen för moderskaps- och föräldraledigheten till samma nivå som det lägsta arbetsmarknadsstödet.
Specialhänsyn behöver de, som inte har någon att dela ansvaret med hemma. Höjt ensamförsörjartillägg och lägre daghemstaxor är nödvändigt men också ett återinfört barnavdrag i beskattningen uttryckligen för ensamförsörjare måste övervägas.
Barnbidraget har inte höjts sedan 1990-talets regression. Det skulle vara av största vikt att detta missförhållande kunde rättas till med det snaraste. Barnbidraget i sig är knappast orsaken varför man skaffar barn, men innehåller ett signalvärde. Barnbidraget borde höjas, vara störst för det första barnet, knytas till levnadskostnadsindex och betalas tills 18 år.
I Finland har under de senaste tio åren fötts mellan 55 000 och 60 000 barn per år. Ett ”förlossningsstöd” på ca 150 € skulle utgöra en kostnad om 8-9 miljoner euro per år, vilket kanske inte är det bästa sättet att rikta inkomstöverföringar till barnfamiljer.
Enligt språklagen skall alla myndigheter ge finländska medborgare service på svenska och finska på enahanda grunder. Det betyder att kommunen har en skyldighet att tillhandahålla allt material på rådgivningsbyråerna på båda språken.
Centralstyrelsen föreslår för årsmötet att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
-
att barnbidraget höjs och bind till levnadskostnads index samt betalas till dess barnet fyller 18 år.
-
att den lägsta dagpengen för moderskaps- och föräldrapengen höjs till samma nivå som det lägsta arbetsmarknadsstödet.
-
att ensamförsörjartilläggen höjs och daghemstaxorna för ensamförsörjare ses över
-
att återinförande av barnavdraget i beskattningen skall utredas.
-
att allt material som kommuner och andra myndigheter sprider inom social- och hälsovårdssektorn alltid finns tillgängligt på svenska.
