Gynekologisk cancer är en cancerform som påverkar många kvinnor på flera olika sätt. Ofta är operationerna stora och kan medföra komplikationer. Behandlingarna är tunga och kan pågå länge. Risken för återfall finns alltid och fler och fler gynekologiska cancerformer hittas i ett allt senare skede när kanske metastaser redan upptäcks på andra ställen i kroppen. Buken är ganska stor och rymlig vilket gör att en tumör kan växa sig ganska stor under lång tid utan att ge några symtom. Symtomen på gynekologisk cancer är också ofta väldigt diffusa och det är svårt för kvinnorna att riktigt veta när de ska söka vård. Med andra ord är gynekologisk cancer en väldigt svår sjukdom, både svårt att upptäcka i tid men även svår att genomgå för patienten.
När det gäller livmoderhalscancer finns det ett bra screeningprogram att tillgå för att förhoppningsvis tidigt upptäcka cellförändringar eller förstadier till livmoderhalscancer. Ofta är dessa kvinnor som får livmoderhalscancer ganska unga och har förhoppningar om att få barn.
När det sedan gäller äggstockscancer brukar den ofta kallas för bukens tysta tumör och hör kanske mer till de äldre kvinnornas sjukdom. Men här är det också viktigt att komma ihåg att äggstockscancer också kan komma hos unga kvinnor och till och med hos barn. Ofta är behandlingen för äggstockscancer en radikal operation där äggstockar tas bort och ibland även livmodern. Dessa kvinnor kommer direkt in i klimakteriet och det har stor inverkan för livskvaliteten hos många kvinnor. Om sedan kvinnan inte har barn från tidigare eller önskar barn kan det vara väldigt jobbigt att slutligen bli barnlös och dessutom komma in i klimakteriet, speciellt om patienten är ung.
Barnlöshet är en känslig fråga för många kvinnor. Att inte kunna få barn kan vara en stor sorg. Att dessutom drabbas av cancer och en sådan cancerform som leder till barnlöshet kan vara tungt. Kvinnor bör få bra information av läkaren innan operationer och behandlingar för att kunna få en bild över vad detta innebär. Läkare bör diskutera med kvinnan om barnlöshet och vilka möjligheter det finns för kvinnan att tex frysa ner ägg eller spara en äggstock osv. Dessa diskussioner bör föras i god tid innan operation och möjliga behandlingar. Ibland kan det också vara bra för kvinnan att få samtalshjälp av en psykolog eller terapeut för att kunna klara av att gå igenom en canceroperation och behandling som dessutom medför barnlöshet och klimakteriebesvär.
Psykosocialt stöd för alla cancerpatienter är viktigt redan i diagnosskedet. Att få en cancerdiagnos är ofta en stor chock och en kris i livet. Kvinnan är kanske mitt uppe i studier eller arbetsliv och vill bilda familj. Att få gynekologisk cancer kan också för många kännas som någonting man inte vill prata om eftersom cancern kommit på ett intimt område. Samtalshjälp redan vid diagnos kan hjälpa patienten att ta in den information som hon får och börja kunna bearbeta sin egen situation på ett bättre sätt. Här är det också viktigt att minnas att alla kvinnor kanske inte vill eller känner sig redo att prata om sin situation men för vårdpersonal och läkare bör det höra till att kunna erbjuda psykosocialt stöd och samtalshjälp för alla cancerdrabbade.
Att cancerpatienten får tillräcklig information om biverkningar och långtida biverkningar efter operation och behandling är av stor vikt. Inom sjukvården går man alltför ofta in för att behandla cancern och kanske glömmer bort att när cancern är behandlad så kan andra svårigheter och utmaningar för cancerpatienten uppkomma, dessutom flera år efter avslutad behandling.
För en kvinna i fertil ålder med önskan om barn är gynekologisk cancer ofta tung information att ta emot med allt vad det medför. Sexualiteten och jag-bilden kanske förändras och de frågar sig ”vem är jag nu”, ”vem är jag som kvinna”, ”hur kan jag gå vidare i livet”? Stöd och hjälp finns att fås för kvinnor med gynekologisk cancer. Läkare samt skötare bör även erbjuda den hjälp som kvinnan kan behöva.
Nu och i framtiden är det viktigt för patienten att läkarna och vårdpersonal mera diskuterar om barnlöshet och vad det innebär att operera bort äggstockar och livmoder och vilka möjligheter man har att få barn. Dessutom bör samtalsstöd och annat eventuellt stöd ges. Sexualrådgivning är också viktigt eftersom många unga kvinnor känner sig nere efter att opererat bort äggstockar och livmoder och dessa kvinnor behöver mycket stöd.
Att vara kvinna och få eller leva med gynekologisk cancer är tungt och att dessutom få vetskap om att man kanske inte kan få barn är en till stor sorg för kvinnan. Känslor och tankar kring detta är bra för patienten att bearbeta och gå igenom, men minst lika viktigt är det att vårdpersonal tar barnlöshet och sexualitet på tal vid mottagning och kontroller. På detta sätt får kvinnan möjlighet till diskussion med sakkunniga inom området som också kan hjälpa patienten vidare i sin sjukdom. Livskvaliteten för kvinnor med gynekologisk cancer bör också tryggas.
Eva-Maria Strömsholm
Sjukskötare och cancerskötare
Kandidat i välfärdsområdesvalet SFP Österbotten
Vice ordförande för Gynekologiska Cancerpatienterna i Finland rf
