Jag kommer ännu ihåg mitt första möte med invandrare, mitt första möte med människor från en annan kultur och med annat utseende. Jag var sju år gammal och min familj bodde då i ett våningshus i min hemby.
Till grannhuset hade det flyttat irakiska flyktingar. De hade alla samlats ute på gården, barnen lekte under föräldrarnas uppsikt. Jag, min syster och mina föräldrar stod och tittade på dem genom fönstret.
Plötsligt sade min pappa: ”Kom, vi går och hälsar på dem”. Det gjorde vi. Det var spännande och roligt. Jag fick en ny vän, en flicka i min ålder. Den händelsen har gjort stort avtryck, eftersom jag lärde mig så mycket viktigt den dagen.
Barn föds fördomsfria, ingen människa föds till rasist. Rasism och fördomar är något vi lär oss av vår omgivning. Rasism handlar inte bara om de högljudda, aggressiva och avsiktliga handlingarna för att utesluta vissa individer eller grupper av människor.
Det handlar också om omedvetna handlingar som baserar sig på stereotypier och fördomar. Hit hör strukturell rasism, exempelvis det att elever med utländsk bakgrund får strängare bedömning i studentskrivningarna och att det är svårare för personer med icke-finländska namn att få kallelse till arbetsintervju eller att få hyreskontrakt.
Hit hör också mikroaggressioner. Det handlar om att exempelvis berömma någon med utländskt utseende för goda språkkunskaper eller att anta att personen är assistent trots att denne i själva verket är chef, eftersom vi antar att en person på basen av utseendet och etniciteten inte klarar vissa saker.
Har du fördomar mot någon grupp av människor? Det kan vara bra att rannsaka sig själv ibland. Oavsett om en människa bemöts med avsiktliga rasistiska handlingar eller oavsiktliga rasistiska sådana, så påverkar det välmåendet och självkänslan.
Förra veckan uppmärksammades veckan mot rasism. Det är nu viktigare än någonsin att vi aktivt arbetar mot rasism. Vi har en regering där ledamöter upprepade gånger uttryckt sig hatiskt och rasistiskt. De har även försökt diskriminera invandrare genom att föreslå att endast kristna kvotflyktingar ska tas emot.
Att rasism och diskriminering förekommer öppet bland högt uppsatta politiker är alarmerande. Nu räcker det inte att ”inte vara rasist”, det krävs antirasistiska handlingar. Vi måste visa att vårt samhälle står för människors lika värde och att vi inte accepterar rasism i någon form.
Våga reagera om du hör eller läser rasistiskt prat, våga stå upp för en människa som blir utsatt för rasism, våga växla några ord med de nyinflyttade grannarna och framför allt – våga vara en förebild!
Om vi aktivt och öppet agerar antirasistiskt så bildas ringar på vattnet och då kanske även någon annan vågar agera. Rasism och utanförskap föder hat och aggression medan ett antirasistiskt, inkluderande samhälle bidrar till ett tryggare samhälle.
Sandra Al-Asadi
Svenska Kvinnoförbundets internationella utskott
Vice ordförande i Vasa svenska kvinnoklubb
