Fungerande och trygg dagvård är grunden för ett jämställt samhälle. Inte enbart möjliggör det kvinnors möjlighet och vilja att vara verksamma i arbetslivet utan dagvården är också det viktigaste verktyget för att skapa ett jämlikt samhälle – högklassig dagvård och småbarnsfostran är elementära i arbetet för att minska socioekonomiska klyftor.
Beslutet att inskränka subjektiv rätt till dagvård för barn till föräldrar som är hemma med annat barn eller är arbetslösa är ett beslut som drabbar dem som redan har minst och som skulle gynnas mest av dagvårdens skyddande effekter. Färdigt sårbara grupper så som familjer med långtidsarbetslöshet, mentalt illamående, depression och invandrarfamiljer drabbas oskäligt hårt. Dagvård skyddar mest dem som tillhör till de grupper som riskerar nedärva misär och som behöver mest den gedigna pedagogik och de trygga ramar den hittills högklassiga finska dagvården har att erbjuda. Också möjliga enskilda beslut för rätt till heldagsvård för barn med föräldrar i utsatta situationer medför en stor risk av stigmatisering och äventyrar barnens rätt till likvärdighet inför lagen. Långtidsverkningar av dylika beslut kan man därmed enbart spekulera i, både då det gäller särskilt kvinnors delaktighet i arbetslivet och deras pensioner samt effekterna bland de barn som nekas den dagvård de skulle behöva.
Att inskränka rätten till dagvård och att försämra dagvård är ett jättesteg tillbaka på jämställdhetens stig. Det är att rasera jämställdhetsarbete som redan gjorts och också en enorm ekonomisk förlust i och med dagvårdens viktiga förebyggande roll i att skapa jämlikhet och jämställdhet. Alla beslut som försämrar dagvården i Finland försämrar villkoren för barnen och deras samt deras familjers välmående.
Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- att beslutet om att inskränka subjektiv rätt till dagvård slopas
- att förbundet bevakar alla övriga beslut som görs beträffande dagvård, bl.a. beslutet om att höja dagvårdsavgifter och öka gruppstorlekar. Högklassig dagvård och barnets subjektiva rätt till den är grunden för jämställdhet och jämlikhet.
Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning
Runa Ismark
Ordförande
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs
Peggy Heikkinen
Ordförande
Elin Andersson
Sekreterare
Årsmötets svar:
Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning och Svenska Kvinnoförbundet i Ekenäsnejden har skrivit varsin motion angående återinförande av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Förbundsstyrelsen föreslår att motionerna behandlas tillsammans och att att-satserna sammanslås och bibehålls med begreppskorrigering.
Småbarnspedagogik av hög kvalitet kännetecknas enligt finländska forskare som Marjatta Kalliala, Liisa Keltikangas-Järvinen, Mirjam Kalland av:
- Utbildad och engagerad personal
- Små, bestående för barnen hanterbara grupper
- Verksamhet som stöder barnen som individer och där barnen kan utveckla olika färdigheter (kognitiva, sociala, fysiska, kreativa)
- En trygg, rolig, lärorik och kreativ miljö
Enligt Mirjam Kalland (PeD) kan stora grupper, vuxna som byts ofta, kontinuerligt oljud och barnens inbördes konflikter orsaka långvarigt stress hos barn och störa deras utveckling. Liisa Keltikangas-Järvinen påpekar att följderna kan förutom stress vara även aggressivitet.
Enligt Keltikangas-Järvinen (2011 mtv) finns det bevis på att långa dagar i bullriga stora grupper hämmar småbarns språkliga, kognitiva och kreativa utveckling. Dessutom ökar sjukdomar i stora grupper.
Lagförändringen att minska på den subjektiva rätten till småbarnspedagogik från valbar tid till 20h/vecka går hårt åt barnen och familjerna. Det försätter barnen och pedagogerna i en ohållbar och orättvis situation.
Barns rättigheter (FN:s barnkonvention) och barns lagliga rätt till småbarnspedagogik står i strid med lagförändringen. I lagen om småbarnspedagogik från 1.8.2015 är den centrala utgångspunkten att höja kvaliteten på småbarnspedagogiken genom att minska barngrupperna och betona pedagogiken. Enligt lagen om småbarnspedagogik har varje barn rätt till kvalitativ småbarnspedagogik oberoende av familjeförhållanden eller miljöfaktorer. Forskning visar att den här linjedragningen är avgöranden för barns fortsatta utveckling och liv. Den subjektiva rätten till småbarnspedagogik stöder barnens rätt till en god pedagogisk fostran (början på det livslånga lärandet) och främjar jämställdhet.
Finland kan komma att betala dyrt om man nu sparar på småbarnspedagogiken och försämrar kvaliteten inom småbarnspedagogiken. Risken finns att fler barn kommer att må illa, vilket ökar på kostnaderna inom barnskyddet och socialväsendet i framtiden. Småbarnspedagogik möjliggör vård, fostran och lärande och man har hjälpt många barn som riskerar utslagning senare under skoltiden. Den amerikanska nobelpristagaren i ekonomi James Heckman påvisar att en dollar som investeras i småbarnspedagogik kommer att ge sju gånger tillbaka, och är lönsamt för ekonomin både på kort och lång sikt.
Barnets rättigheter är vuxnas skyldigheter. I alla sina åtgärder och beslut som rör barn ska myndigheterna bedöma vilka följderna blir för barnet, beakta barnets bästa och lyssna på dess åsikt.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- att den subjektiva rätten till småbarnspedagogik återinförs så att den är likvärdig för alla i hela Finland.
- att förbundet bevakar alla övriga beslut som görs beträffande småbarnspedagogik, bl.a. beslutet om att höja klientavgifter och öka gruppstorlekar. Högklassig småbarnspedagogik och barnets subjektiva rätt till den är grunden för jämställdhet och jämlikhet.
