I år har det anlänt ett stort antal flyktingar till Finland. En stor del av dem kommer att stanna som invandrare i Finland. Kommunerna har olika integreringsstrategier där särskilt vikten av att fort lära sig språket och att börja arbeta ligger i fokus. Men en grupp som ofta glöms bort är småbarnsmödrar som kommer till Finland, eller gravida som föder barn snart efter ankomsten till Finland. Dessa kvinnor är i riskzonen för att marginaliseras i integrationsåtgärder som huvudsakligen fokuserar på arbetslivet. De blir ofta hemma för att sköta barnet och missar då ofta sin egen integration i det nya samhället, speciellt om kvinnan föder flera barn efter varandra och stannar hemma i flera år.
Under integrationstiden får invandrarna information om sina rättigheter och om hur samhället fungerar. De får gå på språkkurser, samtidigt som det utreds vilka färdigheter och arbetserfarenhet var och en har. Myndigheterna erbjuder också extra stöd med att söka ett arbete. Integrationstiden är normalt omkring 3 år, men för mammor som är hemma med barn är tiden 5 år. Tyvärr räcker tiden inte till, särskilt ifall kvinnan är hemma med flera barn, och har svårt att komma loss för språkstudier och integrationsservice. Hon missar då möjligheterna till extra stöd och hjälp, samt språkundervisning och viktig information. Detta gör ofta att dessa mammor blir isolerade från det övriga samhället, eftersom de varken kan språket, kulturen eller har ett arbete.
För att småbarnsmödrar också ska kunna integreras i det finländska samhället och få information om sina rättigheter måste kommunerna bli bättre på att nå ut till denna grupp. Ett alternativ är att kommunens integrationsansvariga, t.ex. i samarbete med barnrådgivningen, försöker nå alla de invandrarmammor som är hemma med barnen, för att få ut den information dessa kvinnor behöver om sina rättigheter och skyldigheter, språkundervisning, utbildningsmöjligheter och arbetstillfällen samt andra social förmåner, som t.ex. dagvård och andra tjänster som erbjuds barnfamiljerna av samhället.
Förutom en extra satsning på att skapa kontakt med dessa kvinnor, bör man införa en förlängning av integrationsperioden för kvinnor som är hemma med barn och som först då barnen är lite äldre har en möjlighet att söka arbete utanför hemmet och i det skedet motiveras att lära sig nya språk.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs och Svenska Kvinnoförbundets Helsingfors avdelning yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- att kommunerna satsar på att bättre nå ut till de invandrarkvinnor som är hemma med barn och ser till att de som behöver det får en förlängd integrationsperiod.
Peggy Heikkinen
Ordförande
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs
Runa Ismark
Ordförande
Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning
Elin Andersson
Sekreterare
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs
Årsmötets svar:
Motionärerna lyfter upp en viktig och aktuell fråga. Hemmamammor med invandrarbakgrund löper stor risk för isolering och försvårad integration. I Finland ligger fokus inom integrationsprocessen på arbete och språkinlärning. Det är dock viktigt att minnas att se skillnaden i begreppen mellan flykting, asylsökande och invandrare när man diskuterar integration eftersom de hör till olika ansvarsområden.
Under tiden personen befinner sig i väntan på asyl hör hens ärenden till staten, efter ett positivt svar om att få stanna i Finland blir asylsökande kommuninvånare med samma rättigheter och skyldigheter som andra invånare. Dessa två olika myndigheter delar på ansvar i olika skeden av processen.
Motionärerna lyfter upp integrationstiden, som är 3 år och i vissa fall kan förlängas till högst 5 år, som en viktig faktor i hemmamammornas liv och föreslår att förlänga den. Motiveringen är att mammorna har svårt att ”komma loss” för språkstudier och integrationsservice och därmed missar möjligheter till stöd, språkundervisning, information mm vilket leder till att de blir isolerade från det övriga samhället.
Att förlänga integrationstiden är dock inte den bästa lösningen på hemmamammornas problematik. Istället bör integrationsinsatserna effektiveras och sättas in så snabbt som möjligt. Enligt en del studier är motivationen att integreras i det nya landet som högst när man nyligen har anlänt. Isoleringen är större för den som är mindre delaktig i det samhälle hen bor i. Arbetsmetoderna inom integrationsarbetet måste ses över och man måste bättre koordinera och bygga upp flexibla strukturer inom integrationsservicen.
Motionärerna efterlyser även insatser i kommunerna för att bättre nå ut till denna grupp av invånare och informera dem om den service kommunen erbjuder.
Utmaningarna finns till en del i integrationslagen. Lagen möjliggör olika former av uppgörande av integrationsarbetet. I lagen framgår inte klart vilken instans som har ansvaret för att kartlägga och göra integrationsplanerna för invandrarna utan den kan tolkas på olika sätt. Detta är speciellt problematiskt när det gäller de mera sårbara grupperna som t ex hemmamammor med utländsk bakgrund.
Årsmötet yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att våra representanter i riksdagen verkar för:
- att kommunerna satsar på att bättre nå ut till de invandrarkvinnor som är hemma med barn, till exempel genom uppsökande verksamhet.
- att kommunerna klargör vem som ansvarar för kartläggning och integrationsplan för hemmamammor av utländsk bakgrund samt utarbetar integrationsåtgärderna med hänsyn till denna grupp.
- att kommunerna ordnar utbildning för rådgivare, läkare, socialpersonal om genusfrågor ur ett mångfalds och integrationsperspektiv .
