Alla rekryter har rätt till en trygg militärtjänstgöring! 

25.04.2022 kl. 11:02
Motion 6 till Svenska Kvinnoförbundets årsmöte 2022

Att utföra sin militärtjänstgöring är i bästa fall en utvecklande period i rekrytens liv. Rekryten får insikter i frågor som försvar, beredskap, ansvarstagande och ledarskap. I värsta fall kan 
rekryterna ändå få insikter i mera negativa aspekter av samhället; att inte passa in i normen för hur en rekryt ser ut eller beter sig samt direkta osakliga påhopp och trakasserier. Det har 
blivit allt vanligare att istället för militärtjänstgöring utföra civiltjänst. Försvarsmakten önskar enligt en artikel i Helsingin Sanomat (20.12.2021) öka på antalet kvinnor som utför frivillig 
militärtjänstgöring. I samma artikel presenteras resultatet från en förfrågan om osakligt beteende och trakasserier inom försvarsmakten, där 200 kvinnor har svarat och uppgett att 
de bevittnat eller drabbats av osakligt beteende. Det är 200 fall för mycket i en organisation som strävar efter nolltolerans. 

 
Osakligt beteende drabbar inte endast kvinnor och det ska var möjligt att erbjuda samtliga rekryter en trygg miljö. Utbildningen kan vara tung för rekryterna, även utan direkta trakasserier och till exempel för den som tvivlar på sig själv och sina kapaciteter, för den som har svårigheter i livet eller för den som redan har mobbats under barndomen är trakasserier och osakligt bemötande från ens överordnade det sista man behöver. 

 
Försvarsmakten gör som bäst ett arbete för att förbättra jämställdheten, men vad kommer det att leda till? Vi vill att Kvinnoförbundet följer upp hur arbetet framskrider. 

Jämställdhetsarbete kan inte bara vara vackra ord, utan kräver konkreta åtgärder. En viktig aspekt är att det utöver utbildning för ledare ska finnas konsekvenser för den som trakasserar samt rutiner och förutsägbarhet för vad som händer när man anmäler osakligt beteende. Det ska inte vara fast i vilken brigad du befinner dig på, eller vem ditt befäl är vad konsekvensen för det osakliga beteendet blir. 

 
Paragraferna 77–82 i försvarsmaktens allmänna tjänstereglemente från 2017 tar upp diskriminering och sexuella trakasserier. * Om inte dessa paragrafer efterföljs är den redan 
höga tröskeln att anmäla trakasserier orimligt hög. Det skulle också vara viktigt att de som utbildar inom jämställdhetsfrågor på brigaderna har utbildning och kompetens för detta och 
för att vidta vidare åtgärder vid behov. 

 
Det är glädjande att försvarsmakten har tagit itu med problemet och vi ser framemot att ta del av resultatet, samtidigt som vi väntar oss att kvinnoorganisationerna följer upp och stöder arbetet. 

 
Svenska kvinnoförbundets Helsingforsavdelning yrkar därför på: 

ATT kvinnoförbundet bevakar tryggheten i militärtjänstgöringen genom att följa upp hur förbättringsarbetet framskrider och dela med sig av sin expertis 

ATT kvinnoförbundet i sin intressebevakning arbetar för att försvarsmaktens tjänstereglemente följs på alla nivåer och på alla verksamhetsorter 

ATT kvinnoförbundet bidrar med expertis i att stöda utbildningsarrangören i planering, genomförande och uppföljning av utbildningsprogram för jämställdhet i brigader 
 

Marina Nygård, ordförande         Emilie Jäntti, styrelsemedlem 

 

Förbundsstyrelsens svar:  

Motionären är ute i ett mycket angeläget ärende. Alla rekryter har rätt till en trygg militärtjänstgöring, ingen ska utsättas för osakligt bemötande, diskriminering eller sexuella trakasserier. Oavsett faktorer som kön, etnicitet, hudfärg, utseende, sexuell läggning, religiös eller politisk åsikt, ska alla känna sig välkomna till försvaret.  Målsättningen för Finlands försvar är att i alla situationer garantera säkra levnadsförhållanden för medborgarna, samhällets funktionsförmåga och bevarandet av självständigheten. Till försvarsmaktens uppgifter hör att ge militär utbildning, styra den frivilliga försvarsutbildningen samt stärka försvarsviljan. Grunden för Finlands försvarslösning utgörs av värnpliktssystemet.   

 

År 2020 tillsattes en parlamentarisk kommitté som hade till uppgift att bedöma utvecklandet av den allmänna värnplikten och fullgörandet av skyldigheten att försvara landet. Som specialvillkor för utredningsarbetet ställdes att utvecklandet ska tillföra det militära försvaret operativt mervärde, bidra till att upprätthålla och stärka försvarsviljan och stärka jämlikheten mellan medborgarna. I november lämnade kommittén sitt betänkande.  Ur betänkandet framgår att utvecklandet ska bidra till att fler personer inleder militärtjänst och att färre personer avbryter sin tjänstgöring. I betänkandet föreslår kommittén bland annat uppbåd även för kvinnor samt metoder för att öka antalet kvinnor som utför frivillig militärtjänst, det är en målsättning att stärka kvinnors deltagande i försvaret.  I kommitténs betänkande fästs även vikt vid att upplevelsen av tjänstgöringen är jämlik och positiv. Det framförs även åtgärder som bör vidtas, däribland behovet av utbildning i jämställdhet och likabehandling för alla i ledarställning. Som motionärerna anför arbetar man inom försvarsmakten med att främja jämställdhet och likabehandling, samtidigt står det klart att arbetet måste fortsätta och intensifieras.   

  

Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:  

ATT jämställdhet, jämlikhet och trygghet förverkligas inom försvarsmakten, däribland ska de åtgärder kommittén fört fram för mera jämställd och jämlik tjänstgöring förverkligas.  

ATT kvinnoförbundet i sin intressebevakning arbetar för att försvarsmaktens tjänstereglemente följs på alla nivåer och på alla verksamhetsorter. 

 

Ellinor Juth