– Att avgiften faller bort för vissa skäl men inte för andra sänder en tydlig signal om att det finns mer och mindre godtagbara anledningar att avbryta en graviditet, och det underminerar kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp, säger Juth.
Mycket i förslaget är bra. Förlossningsvården undantas de nya avgifterna för operationer, ingrepp och specialundersökningar. Avgiften för ingreppet slopas också vid missfall och utomkvedshavandeskap, när en fortsatt graviditet skulle äventyra den gravidas liv eller hälsa, och när fostret har en svår sjukdom eller skada. Avgiften gäller heller inte personer under 18 år.
Höjningen på omkring tio procent är i sig generell och gäller alla operationer och ingrepp. Det som skiljer aborterna åt är alltså inte höjningen, utan vilka skäl som ger rätt till undantag från den.
– För oss är det här en principfråga, men för den enskilda handlar det också om pengar. Att bara ett fåtal kirurgiska aborter berörs, och att höjningen i sig är omkring trettio euro, ändrar inte att avgiften redan i dag är hög och nu blir högre, säger Juth.
Abortlagen i Finland har ändrats sällan, och senast 2022 blev den bättre, då kravet på att motivera sitt beslut före vecka 12 slopades. Skyddet vilar ändå på vanlig lag, och i andra länder har rättigheter som länge setts som självklara rivits upp. Det är därför Svenska Kvinnoförbundet driver på för att aborträtten skrivs in i Finlands grundlag, så som Frankrike gjorde 2024.
– En rätt som står i grundlagen kan inte ändras av en enskild riksdagsmajoritet. Det är den tryggheten vi vill ha för aborträtten, säger Juth.
Vi fortsätter driva på för att aborträtten grundlagsskyddas, och för att avgifterna inte ska skilja på abort beroende på orsak.
