Vi måste höja rösten för de kvinnor i Finland som blivit utsatta för sexuellt våld, och speciellt för dem som hör till minoriteter eller är asylsökande! 

14.04.2023 kl. 14:00
Motion 3 till Svenska Kvinnoförbundets årsmöte 2023

I Finland har var tredje kvinna upplevt fysiskt eller sexuellt våld. Brottsanmälningar angående sexuellt våld och sexuella trakasserier har också ökat markant de senaste åren. Detta har delvis att göra med att fler anmäler brotten, men det är ändå väldigt mörka siffror. Kvinnor som hör till minoriteter och kvinnor med annan etnicitet löper även dubbelt större risk för att bli utsatta för sexuellt våld. Och detta sker precis nu i ett av världens mest jämställda länder. Den nya samtyckeslagen kommer spela en stor roll, men det finns fortfarande mycket att göra och vissa grupper som är speciellt utsatta. 

Våldtäkter och massvåldtäkter har alltid skett i krigföring. Det skedde bland annat i Rwanda och Bosnien-Herzegovina på 1990-talet. Bara i de länderna våldtogs över 280 000 kvinnor.  Våldtäkt som krigföring sker även i detta nu och det sker över hela världen. Det används just nu bland annat mot kvinnor i Iran som kämpar för sin frihet och det används mot kvinnor i Ukraina som försöker fly sitt hemland. Och dessa ärr bara två exempel av många. 

I och med vår nya efterlängtade lagreform gällande sexualbrott som träder i kraft vid årsskiftet kommer det för många bli mycket enklare med att anmäla ett sexualbrott och få stöd för det. Men det betyder inte att vi är färdiga där. Sexualbrotten kommer fortfarande ske. Och redan nu betonar Seri-stödcentren att de inte vet hur de kommer kunna svara på de ökade anmälningar och behov som kommer behöva kunna mötas. Och därtill borde det också finnas extra stödtjänster för flyktingar som upplevt sexuellt våld, då det där även kan behövas exempelvis tolktjänster.  

THL : Flyktingläger och flykten samt situationen i ursprungslandet kan exponera människor med flyktingbakgrund för utnyttjande. Ensamkommande minderåriga barn har en särskild risk för upplevelser av sexuellt våld. Flyktingar bär dessutom på många traumatiska upplevelser, som även kan innefatta sexuellt våld som tortyrmetod. (...)Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (det så kallade Istanbul-fördraget) innehåller många bestämmelser gällande sexuellt våld. Konventionen förpliktar också till att förbättra ställningen och servicen i Finland för personer som har fallit offer för sexuellt våld.  

Det behöver finnas tillräckliga stödtjänster i Finland för att kunna möta de människor som blir utsatta för sexuellt våld. Personen som utsatts, oavsett om det är i Finland det skett eller i det land hen kommer ifrån, behöver få möjlighet till rättsmedicinsk undersökning och psykosocialt stöd. Det måste även finnas möjlighet till tolktjänster och ett större samarbete behöver ske mellan myndigheterna, tredje sektorn och organisationer där det finns expertis inom området. Enligt Migrationsverket har vuxna asylsökande rätt till akut och nödvändig vård, och detta om något behöver klassas som akut och nödvändig vård. 

Amnesty uppskattar att 50 000 kvinnor i Finland årligen utsätts för sexuellt våld, långt ifrån alla anmäls. Slås dessa ut på ett år blir det 4166 kvinnor per månad och vi har sju Seri-center i Finland. Det betyder att om alla dessa kvinnor skulle uppsöka stödtjänster för vad de blivit utsatta för( vilket de har rätt till) skulle varje Seri-center ha 595 besökare per månad och 148 besökare per vecka. De siffrorna berättar att vi behöver mera stödtjänster. 

Svenska Kvinnoförbundet i Malax yrkar därför på att Svenska Kvinnoförbundet ska arbeta för  

- ATT  Stödtjänster för kvinnliga flyktingar som blivit utsatta för sexuellt våld behöver ökas 

- ATT antalet Seri-center ska utökas, för att kunna bemöta de behov som finns i Finland 

- ATT lyfta fram hur kvinnor i minoritetsgrupper är mer utsatta för sexuellt våld och att det behöver finnas kunskap kring detta inom vården och inom våra sociala tjänster 

- ATT Det ska finnas ett större samarbete mellan myndigheter och tredje sektorn för att kunna möta de behov som finns för de som blivit utsatta för sexuellt våld 

- ATT den utsatta personens modersmål inte ska påverka möjligheten till vård och stödtjänster, inte heller fördröja processen 

Kvinnoförbundet i Malax 

Isabel Flemming                     Carola Bengs-Lattunen 

Styrelsemedlem                       Ordförande 

 

Förbundsstyrelsens svar:

Motionärerna lyfter en viktig fråga som kräver kontinuerlig uppmärksamhet – det sexuella våld kvinnor ur majoriteten, likväl som minoriteter, utsätts för i Finland men även det sexuella våld

som används som krigsföring utanför Finlands gränser och som traumatiserar långt efter krig, kris och flykt.

Finland är genom sin ratificering av Istanbulkonventionen år 2015 bundet att kontinuerligt jobba med att förebygga, skydda och stöda offer samt utreda frågor kring sexuellt våld mot kvinnor.

Finlands nationella genomförandeplan för Istanbulkonventionen 2022-2025 grundar sig på artiklarna och målsättningarna i Istanbulkonventionen, men också på observationer och

rekommendationer av GREVIO (Group of Experts on Violence against Women and Domestic Violence) som är den grupp som övervakar Istanbulkonventionens verkställande. Flera av de frågor som motionärerna lyfter har lyfts i genomförandeplanen. Bland annat det faktum att minoritetskvinnor såsom offer för sexuellt våld löper en flerdubbel risk att bli fortsatt traumatiserade pga stora brister i stödutbudet och ofta också brist på tillgängliga och tillförlitliga tolktjänster – och inte minst förståelse för komplexiteten av deras trauma och de bakomliggande strukturella och kulturella aspekterna. Den etniska och kulturella bakgrunden påverkar också hur man söker hjälp och anmäler våld. För att uppnå jämlikhet och tillräcklig tillgång till tjänster så innebär det att yrkeskårer som jobbar med frågor om sexuellt våld bör ha stor kunskap och kulturell sensitivitet för offer i speciellt sårbar ställning såsom kvinnor med funktionshinder eller kvinnor ur etniska, köns- eller sexuella minoriteter (dubbel och trippel utsatthet genom intersektionalitet). För detta behövs det, utöver synliggörande av problematiken, tillgång till kontinuerliga finansiella resurser.

Motionärerna lyfter också det viktiga tväradministrativa och mångprofessionella samarbetet som inriktar sig på att förbättra arbetet med förebyggande av och skydd från sexuellt våld. Även detta lyfts i genomförandeplanen för Istanbulkonventionen. Utöver i statsförvaltningen och i kommunerna så finns det ny möjlighet att skapa mångprofessionella arbetsgrupper i de nya Välfärdsområdena. Och såsom motionärerna lägger fram skall samarbetet ske även med tredjesektorn som ofta besitter djupgående kunskap i dessa frågor. Vad beträffar kvinnor som kommit som flyktingar till Finland och utsatts för sexuellt våld innan sin ankomst så har Finland i sin nationella plan för genomförande av FN Resolution 1325 (Kvinnor, fred och säkerhet) också uttryckt en strävan till att på mottagningscentraler ha speciellt stöd och välutbildade professionella personer som kan stöda kvinnor som råkat ut för sexuellt våld i krig och under flykt. Således har vi även här ett dokument där Finlands politiska vilja är nedskriven och som står i samklang med motionen. Kvinnoförbundet gör gott i att hänvisa till det och påminna om det.

Slutligen nämner motionärerna också SERI-centren som skapats för att stöda offer och att antalet av dessa bör utökas. I februari 2022 fanns det 14 stycken SERI-center i landet och i genomförandeplanen för Istanbulkonventionen är målsättningen att antalet kontinuerligt skall utökas fram till begynnelsen av 2023. I dag har Finland 21 SERI-center. Utöver att utöka antalet

center är det också viktigt att kvaliteten på arbetet i dessa center garanteras och det sker genom politiskt stöd, tillräckliga finansiella resurser, professionell och kunnig personal samt ett

välfungerande samarbete över professions- och organisationsgränser.

Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:

- Att stödtjänster för kvinnliga flyktingar som blivit utsatta för sexuellt våld ökas.

- Att lyfta fram hur kvinnor i minoritetsgrupper är mer utsatta för sexuellt våld och att det behöver finnas kunskap kring detta inom vården och inom våra sociala tjänster.

- Att det ska finns ett större samarbete mellan myndigheter och tredje sektorn för att kunna

möta de behov som finns för de som blivit utsatta för sexuellt våld.

- Att vi i diskussioner rörande offer för sexuellt våld och våld i hemmen i debatten alltid påminner om jämställdhet och lika tillgång till tjänster.

- Att man uppmärksammar minoriteters behov av kunnig personal som har ett kultursensitivt bemötande.

- Att det finns tillgängliga och tillförlitliga tolkningstjänster samt speciella stödtjänster för vid mottagningscentraler för asylsökande.

- Att vi arbetar för att tillräckliga finansiella resurser fördelas till de redan etablerade SERI-centren för att de skall kunna driva ett arbete där offer för sexuellt våld får professionellt långsiktigt stöd, och att dessa centers existens marknadsförs på ett stort antal plattformar och därutöver på de största invandrargruppernas nationalspråk.