Den åldrande befolkningen och förändringen i åldersstrukturen anses ofta vara en utmaning för det finländska samhället. Det att livslängden ökar är ändå något att glädjas över. År 2023 kommer vi i Finland att ha ca 636 000 personer som är över 75 år vilket motsvarar ca 11 % av befolkningen.
Allt fler äldre har framför sig upp till tjugo eller till och med trettio levnadsår efter pensioneringen. De flesta både vill och klarar av att bo kvar i sitt eget hem livet ut om vardagen känns meningsfull och funktionsförmågan bibehålls. Därför är det otroligt viktigt att vi i ett tidigt skede och på alla sätt stödjer de äldres välmående och deras förutsättningar att bo hemma. Det är både humant och sparar på samhällets kostnader.
Trots att den äldre inte lider av någon underliggande sjukdom minskar den fysiska prestationen med tiden och vanliga hälsoutmaningar för seniorer inkluderar olyckor, sömnlöshet och olika mentala problem. En i grunden frisk person kan lida av omedvetna brister i hälsan så som diabetes, högt blodtryck eller en underliggande infektion, som kan förorsaka allvarliga hälsorisker och behov av omfattande sjukvård om de inte upptäcks i tid. En till synes aktiv äldre anhörig i gott skick kan de facto lida av ensamhet, depression och otrygghet i sitt hem. Dessa hot mot den äldres hälsa och möjligheter att klara av vardagen kunde lätt förhindras genom förebyggande hälsokontroller, samtal med sakkunniga och tillräcklig information.
Flera kommuner i Finland har självmant gått in för att införa seniorrådgivning för sina äldre invånare. Rådgivningen har ofta verkställts genom att man kallat in en hel årskull till hälsokontroll och diskussioner kring stödbehov och boende. En av dessa är Brahestad, som i över 15 år med framgång har haft seniorrådgivning som ett medel att stödja den äldre befolkningen och samtidigt förebygga behovet av dyra vårdformer. Över 80 % av de inkallade har deltagit och en del har redan gjort förändringar i livsstilen före besöken.
De nya välfärdsområdena har stora utmaningar med att klara av den mängd olika uppgifter inom social- och hälsovården som tilldelats dem samtidigt som finansieringen för verksamheten är knapp. Därför är det viktigt att man satsar på förebyggande åtgärder som i det långa loppet sparar på dyra vård- och sociala kostnader.
Genom att i ett tidigt skede få en uppfattning om den äldre befolkningens mående i välfärdsområdet samt vilket stödbehov de har nu eller senare kommer att få, kan långsiktiga planer göras upp. Alla våra seniorer och äldre medborgare har rätt till samma möjligheter till god service och rätt vård.
Seniorrådgivningarna skulle ha stor inverkan på både kvinnors och mäns välmående och bidra till ett längre liv med funktionsförmågan i behåll. Kvinnors medellivslängd är enligt statistiken längre än männens och de sköter om såväl sina män som sig själva och de är också en stor resurs för tillfällig skötsel av barnbarn. Seniorerna ska ha en diskussionsplattform med experter om hur vardagen kan utformas och hur de kan bygga upp sitt liv så att de klarar sig längre hemma självständigt.
Svenska Kvinnoförbundet i Grankulla förutsätter
- Att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för att systemet med seniorrådgivningar, som aktivt kallar välfärdsområdets äldre invånare till hälsokontroller och stödsamtal, blir lagstadgade
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett väldigt angeläget ärende. Finland har den snabbast åldrande befolkningen i Europa, men saknar dessvärre jämlikhetssträvande rekommendationer för hur pensionärernas hälsa och välfärd kunde följas upp och utvärderas inom den offentliga hälso- och sjukvården. Dylika finns däremot för den arbetsföra och arbetslösa befolkningen inom ramen för hälsocentralerna och arbetsplatshälsovården. Till skillnad från dessa kommer de flesta seniorerna i kontakt med hälsovården först när de konkret behöver hjälp eller insjuknar. Också seniorer och äldre medborgare har rätt till samma slags hälsofrämjande service och vård som andra samhällsgrupper.
Hur vården av äldre är ordnad är i högsta grad en kvinnofråga, eftersom kvinnorna utgör majoriteten av de äldre. Detta trots att skillnaderna mellan könen visavi livslängden har minskat. Kvinnor har också lägre pensioner och därmed större behov av offentliga tjänster. År 2021 var 52 procent av de äldre i åldersgruppen 65–74 kvinnor. Samtidigt var kvinnorna i åldersgruppen över 75 år 110 000 fler än männen (60 %). I Finland råder idag en stor samstämmighet över att äldreomsorgen måste utvecklas och förbättras. Det är nödvändigt av såväl sociala som hälsomässiga och ekonomiska skäl. Ju äldre vi blir, desto större blir våra behov av hjälp, vård och omsorg. Då de äldres funktionsförmåga och kognitiva färdigheter upprätthålls, kan behovet av omfattande vård och omsorg skjutas upp åtminstone för en tid. Social- och hälsovårdsreformen syftar till att göra vården jämlik i hela landet oberoende av invånarnas boningsort eller sociala ställning. Kostnaderna får dock inte ökas utan helst minskas. Därför är det viktigt att samhället satsar på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder också för de äldre. I det långa loppet sparar det på dyra vårdutgifter och sociala kostnader att välfärdsområdet i ett tidigt skede skapar sig en uppfattning om den äldre befolkningens välmående och vilka stödbehov de har eller kommer att få. Kartläggningen av hälsan bland välfärdsområdets olika befolkningsgrupper kunde underlätta planeringen av välfärdsområdets arbete och öka möjligheterna till en bättre budgetkontroll inom social- och hälsovården.
Seniorrådgivningar som redan finns på olika håll i Svenskfinland har visat sig ha positiva effekter på hela samhället (t.ex. i Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla, Ingå, Kimitoön, Kristinestad och Raseborg). Eftersom seniorrådgivningarna inte är en lagstadgad verksamhet tenderar servicen att variera från ort till ort, även om målen ofta är desamma; att stödja den äldres funktionsförmåga att klara av ett självständigt boende i det egna hemmet framom andra former av äldreboenden. I allmänhet erbjuder seniorrådgivningen de äldre och deras närstående eller anhörigvårdare rådgivning, information och stöd i frågor som gäller seniorernas fysiska, psykiska och sociala hälsa och välfärd. Andra kommuner satsar på hälsogranskningar av seniorer i utvalda ålderskullar för att öka deras välmående. Samtidigt stärks och konkretiseras planeringen av det framtida servicebehovet inom välfärdsområdet. En del kommuner erbjuder mångprofessionella team som hjälper, stöder och aktiverar seniorer i samarbete med organisationer inom tredje sektorn eller samarbetar med olika företag som producerar kompletterande omsorgs-, vård- och stödtjänster på boningsorten.
Seniorrådgivningar gör också förebyggande hembesök som främjar den enskilda seniorens välbefinnande. Syftet med hembesöket är framförallt att se över hur den äldre klarar sig i olika dagliga situationer. Samtidigt kartläggs hens allmäntillstånd och servicebehov. Besöket ger också möjlighet till rådgivning om kost, motion och sociala aktiviteter som sporrar den äldre till att använda sina egna resurser. Hembesöket aktualiserar också behovet av externa tjänster i det egna hemmet som t.ex. väntjänster, socialservice, dagverksamhet, minnesrådgivning eller hjälpmedel. Finland behöver förenhetliga systemet med seniorrådgivningar för att garantera jämlik service i hela landet.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att enhetliga nationella rekommendationer tas fram om vilka behov av hjälp, vård och omsorg de äldre i gemen behöver och hur deras funktionsförmåga och kognitiva färdigheter bäst kan stödjas av den offentliga social- och hälsovården.
- Att seniorrådgivningar blir en lagstadgad serviceform inom varje välfärdsområde