Årligen påverkas omkring 30 000 barn av deras föräldrars separation. Då föräldrarna separerar beslutar de om hur vårdnaden om barnet ska ordnas.
Allt fler barn bor växelvis hos sina föräldrar, vilket betyder att barnet bor minst 40% av tiden hos vardera föräldern. I nuläget är växelvisboende betydligt mer allmänt hos föräldrar som har högre inkomster, visar en studie som FPA har gjort (Miettinen et. al. 2021). Detta beror till en stor del på att sociala bidrag, exempelvis bostadsstöd, inte kan utbetalas till det hem där barnet inte är folkbokfört.
Växelvisboende har sedan 2019 kunnat registreras i befolkningsdatasystemet, men barnet kan inte vara folkbokfört i två hem.
Både FPA och Social- och hälsovårdsministeriet har identifierat bostadsbidraget som en av de avgörande stödformerna för att möjliggöra växelvisboende också i familjer med lägre inkomster.
För att ett barn ska kunna bo växelvis, behöver det tillräckligt med utrymme hos båda sina föräldrar.
Ensamstående föräldrar, oftast kvinnor är överrepresenterade i statistiken över arbetslösa med barn upp till 18 år. Växelvisboende ökar i synnerhet kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta efter en separation.
Växelvisboende ökar som lösning efter skilsmässor i och med att båda föräldrarnas engagemang i sina barns liv blir större. En sådan utveckling är glädjande, och samhället bör göra allt i sin makt för att stöda barnens rätt till båda sina föräldrar också efter en skilsmässa. Att dela på bostadsbidraget är sällan ett alternativ, eftersom behovet av utrymme för barnen finns i båda hemmen.
För att allt flera barn ska ha lika möjlighet till växelvisboende, oberoende av föräldrars inkomstnivå, bör barnet räknas som medlem av hushållet i båda sina hem, och båda föräldrarna bör ha rätt till bostadsbidrag också för barnets del, oberoende av hos vilkendera föräldern barnet är folkbokfört.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs yrkar därför på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- att växelvisboende barns båda föräldrar ska ha har rätt till bostadsbidrag oberoende av var barnet är folkbokfört.
Anna Jungner-Nordgren, Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs ordförande
Fredrika Biström, sekreterare
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären är ute i ett mycket angeläget ärende som förbundsstyrelsen omfattar. Föräldrarnas separation är ett mycket vanligt fenomen i Finland. Statistiken uppger att hälften äktenskapen slutar i skilsmässa och 30 000 barn upplever föräldrarnas separation årligen. Barn har alla möjligheter att leva en god barndom trots att vårdnadshavarna bor på skilda adresser. Det är dock av högsta vikt att samhället på alla sätt stöder barnets rätt till sina båda föräldrar också efter en separation. Lagstiftningen och samhällsstrukturerna har dessvärre inte utvecklats i tillräcklig grad. Den nuvarande lagstiftningen tillgodoser inte tillräckligt barnets rättigheter och barnets bästa efter föräldrars separation. Det finns flera problempunkter i samordningen av växelvist boende och social trygghet och barn som bor växelvis i två hem och deras föräldrar behandlas inte jämlikt. Barnets boende är en grundläggande fråga som påverkar barnets möjligheter till fortsatt aktiv och nära relation med båda föräldrarna. Både FPA och Social- och hälsovårdsministeriet har identifierat bostadsbidraget som en av de avgörande stödformerna för att möjliggöra växelvisboende i alla familjer.
Speciellt för familjer med socioekonomiskt lägre status är bostadsbidraget helt avgörande för ett växelvisboende. Ett barn i växelvis boende har i praktiken två hem, men för många förmåner och tjänster avgör barnets officiella hemadress vilkendera föräldern som har rätt att få förmån gällande barnet eller var det är möjligt att få tjänster. En separation innebär i de flesta fall någon form av utmaning i vardagslivet. Samhällets strukturer ska på alla plan stöda fortsatt föräldraskap och orientering i den nya vardagen. För att allt flera barn ska ha lika möjlighet till växelvisboende, oberoende av föräldrars inkomstnivå, bör barnet räknas som medlem av hushållet i båda sina hem. Båda föräldrarna bör ha rätt till bostadsbidrag också för barnets del, oberoende av hos vilkendera föräldern barnet är folkbokfört. Växelvisboende stöder barnets rätt till sina båda föräldrar och har blivit en allt vanligare boendeform i Finland. Därmed måste även lagstiftningen och det övriga socialskyddet utvecklas och därigenom jämlikt stöda föräldrar med barn i växelvis boende.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att barnets båda vårdnadshavare vid växelvisboende ska ha rätt till bostadsbidrag oberoende av var barnet är folkbokfört.
- Att barnets rätt till sina båda föräldrar stöds genom bättre förutsättningar för ett växelvisboende.
