Jämställdhet är ett nyckelbegrepp i dagens samhälle och på alla områden för beslutsfattande. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Därför ska även jämställdhetsperspektivet vara en naturlig del i kommunala verksamheter, i budgetprocessen och i kommunalt beslutsfattande.
Merparten av det vi kallar välfärd är ett kommunalt ansvar. Vi lever våra liv i kommunerna som skall besluta om och upprätthålla våra vardagliga behov av välfärdstjänster och service. På kommunal nivå avgörs de verkligt konkreta och vardaglig frågorna som har avgörande betydelse för hur jämställt vårt samhälle egentligen är.
Jämställdhet bör alltså vara ett mål på alla nivåer i samhället och omfatta alla samhällsområden. För att nå det målet måste vi veta hur vi kan jobba, hur vi gör för att applicera ett jämställdhetsperspektiv på alla frågor.
Delaktighet i beslutsfattande
Kommunerna påverkar långt våra möjligheter till inflytande i samhället, tillgång till förvärvsarbete som ger egen försörjning, vård av barn och hem samt tryggheten i den miljö vi lever i. Kvinnor och män bör följaktligen ges samma rättigheter , möjligheter och skyldigheter på dessa livets väsentliga områden för att målsättningen om ett jämställt samhälle skall kunna förverkligas.
Inflytande handlar med andra ord inte enbart om kvoter vid representation i olika församlingar. Då jämställdhetslagens paragraf om kvotering kom var den av nöden för att få en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i nämnder och annan kommunal verksamhet. Nu är det dags att gå steget längre och också se till att innehållet i politiken beaktar både kvinnor och män.
Inför kommunalvalet 2004 och en ny period i kommun och stadsfullmäktige, nämnder och styrelser är det hög tid att jämställdhetsperspektivet integreras i processen och att en könskonsekvensbedömning av verksamheter görs.
Svenska Kvinnoföebundet anser att könsperspektivet bör införlivas i arbetet i kommunerna och i kommunalt beslutsfattande. Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra beslutsprocessens alla led, från beredning till beslut och genomförande. På detta sätt synliggörs även allas ansvar för jämställdhetsarbetet och det blir en fråga för hela samhället.
Jämställdhetsperspektiv - allas ansvar
Att kommunerna könskonsekvensbedömer sin verksamhet och sin budget betyder inte att mer resurser behövs. Istället behöver man se med nya ögon, det vill säga ta på sig jämställdhetsglasögonen. Vart och till vem går pengarna?
Får fritidssysselsättningar som främst pojkar ägnar sig åt de största anslagen? Är det kvinnodominerade branscher inom kommunen som är sämst på att fastanställa personal? Hur är det med stads- och områdesplaneringen - tar man hänsyn till att olika lösningar är olika trygga för kvinnor respektive män?
Det är alltid skäl att ha på sig jämställdhetsglasögonen för att synliggöra orättvisor mellan könen. Därför måste också åtgärderna, arbetet för jämställdhet drivas på bred front, genomsyra hela systemet, alla instanser på alla nivåer.
Strategi
Ett svenskt ord - jämtegrering - har skapats utav orden jämställdhet och integrering för att belysa betydelsen av att kunna se saker ur ett köns- eller jämställdhetsperspektiv. Huvudstrategin för jämställdhetsarbete idag är just jämtegrering eller gender mainstreaming som är den engelska termen. Det innebär att man frångår det traditionella arbetssättet där jämställdhet ses som en separat fråga, som handhas i ett separat rum av speciellt ansvariga.
Svenska Kvinnoförbundet vill ändra på att jämställdheten faller mellan stolarna och förblir en sidofråga som förpassas till dem som anses vara ansvariga för jämstäldhetsfrågan - det vill säga kvinnorna. Istället integrerar man ett jämställdhetsperspektiv i det vardagliga arbetet. Inte så att kvinnorna ska anpassas till de normer och strukturer som råder, utan att den ordinarie verksamheten förändras. Jämställdheten övergår från att vara en sidofråga till huvudfåran för all verksamhet.
Ansvaret för att göra analysen och genomföra politiken ligger alltså på varje enskild beslutsfattare och varje politikområde.
Den ekonomiskt kärva situationen i många kommuner idag kan snarare avhjälpas än kosta mera genom att ur ett jämställdhetsperspektiv ställa om arbetet och omfördela resurserna.
Konkretisera jämställdhetsplanerna
Jämställdhet finns redan som ett begrepp i planer, dokument och målskrivningar men för att jämställdheten skall omsättas i praktisk handling krävs mer än goda intentioner och fina formuleringar. Det krävs konkret handling och aktivt arbete. För att uppnå verklig jämställdhet i våra samhällen, byar, kommuner och städer behöver åtgärder vidtas. Jämställdhetplanerna måste konkretiseras och följas upp.
Svenska Kvinnoförbundet vill att man i kommunerna under följande fullmäktigeperiod integrerar jämställdhetsperspektivet som en naturlig och självklar del i budgeterings- och beslutsprocessen.
Metod
Att jämtegrera är att omfördela och omprioritera i den ordinarie verksamheten. För detta behövs praktiska metoder för såväl politiker som tjänstemän inom förvaltning och verksamhet. Vilken är då verktygsbacken för att jämtegrera? 3R-metoden är ett bra exempel på hur man kan gå tillväga.
3R-metoden är en konkret och praktisk metod för att kartlägga och synliggöra den tyvärr befintliga ojämställdheten i kommunala verksamheter. 3R-metoden tillämpas för att ta reda på hur jämställdheten mellan kvinnor och män påverkas av förslag och åtgärder. När man tvingas bli konkret och vardaglig är det möjligt att även fundera över det som är så vanligt att det tas för givet. Genom att ställa frågor som;
- Hur stort är föreningsbidraget till kvinnodominerade kontra mansdominerade organisationer?
- För vem är bostadsområdet planerat?
- Hur fördelas kostnaderna för olika lek- och materialinköp i skolorna?
- Vem drar mest nytta av nysatsningarna i kommunen?
Med dylika frågor kan man påvisa vad och vem det är man satsar på i kommunen.
Det blir tydligare vad som behöver förändras för att uppnå jämställdhet. 3R är en metod som klart och enkelt belyser hur jämställt vårt samhälle egentligen är. Den ger oss svar på frågan vem får vad på vilka villkor?
Metoden går ut på att studera:
• Representation
R1 - Hur ser könsfördelningen ut? Hur många kvinnor och hur många män? (kartläggning)
• Resurser
R2 - Hur fördelas resurserna? Hur fördelas pengar, tid och utrymme mellan kvinnor och män? (kartläggning)
• Realia
R3 - Vad blir resultatet och varför? Hur blir resultatet, det verkliga innehållet, av verksamheten? Varför ser verksamheten ut som den gör? Vilka behov, önskningar, och intressen tillgodoses? Är verksamheten utformad för kvinnor och män på lika villkor? Vems villkor har påverkat utformningen?
Genom att kvantitativt studera R1 och R2 fås resultat fram för att diskutera R3. I detta skede handlar det om att se mönster och förklara de olika förhållanden som råder för kvinnor och män. Om man tidigt i ett utvecklingsarbete har kunskap om kvinnors och mäns olikheter blir det lättare att upptäcka och förändra könsblinda strukturer och normer.
Svenska Kvinnoförbundet vill att jämtegreringsarbete och 3R-metoden sprids i kommunalt beslutsfattande. Att ett jämställdhetsperspektiv integreras i ordinarie verksamhet i det finländska samhället och i kommunalt beslutsfattande genom att kartlägga och synliggöra ojämställdhet i verksamheter så att de beslut som tas framöver innehåller ett jämställdhetsperspektiv.
läs mera om 3R-metoden www.lf.svekom.se (under Verksamheter > Arbetsgivarfrågor > Jämställdhet > Jämtegrering/gender mainstreaming).
