Världens första kvinnliga riksdagsledamöter var finländare. 110 år har gått sedan kvinnorna i Finland fick rätt att rösta och dessutom att ställa upp i val. I mars 1907 valdes 19 kvinnor in till den nygrundade enkammarlantdagen. Centrala teman för de kvinnliga politikerna då var bland annat nykterhetsfrågan, kvinnors rätt till statliga tjänster och en reform av äktenskapslagstiftningen samt projekt för att förbättra barnens ställning. Efter rösträttsreformen fick Finland rykte om sig att vara ett föregångsland i jämställdhetsfrågor.
Mycket har uppnåtts på 110 år men trots alla framsteg återstår mycket att göra. Ännu finns det inte ett samhälle där kvinnor och män skulle vara helt jämställda. Kvinnorna är inte jämställda på arbetsmarknaden, kvinnor utnyttjas och utsätts för sexuella trakasserier och våld mot kvinnor är fortfarande ett allvarligt problem. Det finns också idag arbete kvar att göra och frågor att bevaka för att uppnå en jämn fördelning av makten och inflytandet i samhället. Fortfarande finns det behov av diskussioner om könskvoter vid val av styrelser och ledare till bolag och företag samt andra ledande positioner i samhället.
I det nordiska jämställdhetsarbetet betonas det att det inte räcker att män och kvinnor formellt har samma möjligheter, det krävs målmedvetet arbete och bevakning både nationellt och internationellt för att uppnå målen. Jämställdhet mellan könen påverkar både män och kvinnor positivt och ska vara vårt gemensamma projekt. Både män och kvinnor behövs för att förverkliga jämställdhet och för att forma om de traditionella könsrollerna.
Låt 110 år vara en tillräckligt mogen ålder för att Finlands kvinnor också i praktiken ska finnas i världstoppen då det kommer till ekonomiskt inflytande, politisk makt, utbildning, hälsa och välfärd.
Anna Jungner-Nordgren
Ordförande, Svenska Kvinnoförbundet
Katinka von Kraemer
Vice ordförande
Tanja Ljungqvist
Vice ordförande
Benita Nordgren
Vice ordförande
