De äldre är inte en homogen grupp

10.02.2015 kl. 10:26
Debattartikel 10.2.2015 i Hbl, Östnyland & Västra Nyland.

Det behövs nya insatser och fler alternativ för att kompensera de nedskärningar som görs inom äldreomsorgen. Enligt lagen om äldreomsorg, vars sista delar trädde i kraft vid årsskiftet, kan långvarig institutionsvård endast ges på medicinska och patientsäkerhetsgrunder.

Huvudtanken med lagen är att kommunerna ska trygga möjligheten att bo hemma så länge som möjligt genom att stöda den äldre befolkningens funktionsförmåga, välbefinnande, hälsa och förmåga att klara sig på egen hand. Man vill stöda den äldre befolkningens självbestämmanderätt, öka delaktigheten och erbjuda meningsfull sysselsättning för att upprätthålla en så kvalitativ livsmiljö som möjligt.

För att detta ska uppnås krävs både attitydförändringar och förändringar i samhället i stort och i servicestruktur. Med nedskärningarna i institutionsvården finns det en risk för att ansvaret för vården av de äldre faller på deras anhöriga, oftast på en kvinna. I längden leder detta till en minskning av kvinnans redan låga pension eftersom hon ofta tvingas gå ner i arbetstid för att kunna sköta sina närstående. En utveckling av hemvården och övriga tjänster för de äldre skulle flytta ansvaret från de anhöriga till serviceaktörer som bättre kan erbjuda anpassade och kvalitativa tjänster. Detta innebär bl.a. mångsidig hemservice, hemsjukvård och hemrehabilitering. 

Strävan efter att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt får emellertid inte leda till att den som lider av en minnessjukdom inte beviljas plats på ett tryggt serviceboende eller en demensavdelning genast då behovet uppdagas. Den som inte längre kan bo hemma måste få en trygg vårdplats utan väntetid.

Effektiva social- och hälsovårdstjänster är av stor betydelse för att trygga hälsa och funktionsduglighet hos de äldre. Det behövs friskvård och rådgivning som stöder de äldre i att ta ansvar för sitt eget välmående samt rehabiliteringstjänster och åtgärder för att förebygga hälsorisker.

Ju bättre de äldre mår och ju fler skräddarsydda servicealternativ det finns för att möta deras behov, desto längre kan de bo hemma. Det är inte enbart fråga om motion och vårdtjänster utan kan också handla om enkla hjälpmedel för att klara av vardagen som t.ex. hörapparat eller personlig assistent.

Attitydförändringen utgör en egen utmaning i sig. Man måste ta i beaktande att de äldre inte är en homogen grupp och därmed kan skillnaderna individer emellan vara stora. Det kan vara fråga om allt från olika socioekonomisk och etnisk bakgrund till könsidentitet, sexualitet och åldersskillnader. En 65-åring som kanske ännu är i arbetslivet kan ha helt andra intressen, förutsättningar och behov än en 90-åring med funktionsbegränsningar. Detta är viktigt att komma ihåg då vi uttalar oss och då vi gör upp serviceplaner för att bättre motsvara den äldre befolkningens behov.

Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse

Carola Sundqvist                                                                                                              
Ordförande    

Anna Jungner-Nordgren                                                                  
Vice ordförande

Tanja Ljungqvist
Vice ordförande       
                                                                           
Yvonne Vestberg Heino
Vice ordförande