Den 8 mars - internationella kvinnodagen,?behövs verkligen den här dagen, undrar många. Ska vi fira att vi är kvinnor, frågar andra.
Den här dagen är till för att påminna oss om att kvinnors underordning är strukturell och global, den finns överallt.?Den ska påminna oss om att kvinnors närvaro i det offentliga rummet inte är självklar och vedertagen ens i vårt eget moderna samhälle.
Den ska vara den dag när vi manifesterar alla kvinnors okränkbara rätt att själva bestämma över sina egna kroppar och när vi protesterar mot allt som kränker denna rätt.?Den här dagen är och ska vara en kampdag för alla kvinnors mänskliga rättigheter.
Vi pratar om jämställdhet i vårt välfärdssamhälle. Vi pratar om solidaritet och systerskap med kvinnor runt omkring oss och ute i världen. EU-kommissionen presenterade i början av förra året statistik som visade att den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnors och mäns bruttotimlön i EU är 16,2%. För att komma upp i samma lön som männen skulle vi behöva arbeta 59 dagar extra. Är det vad vi menar med jämställdhet?
Trots att föräldra- och vårdledigheten är könsneutrala så är det en betydligt högre procent kvinnor som är föräldralediga, hemma med sjuka barn och tar hand om sjuka eller funktionshindrade anhöriga. Det här påverkar i mycket hög grad kvinnors reella inkomster idag, framtida karriärmöjligheter och ger även lägre pensioner i slutändan. Den här ekvationen går inte ihop med vårt välfärdssamhälle.
Ute i världen lever många kvinnor i en för oss ofattbar ojämställdhet, utan möjlighet att bestämma över vare sig sin kropp eller sitt liv,?i krisländer används våldtäkt som vapen och våldtagna gravida kvinnor förskjuts från sina samhällen. Det finns ingen mödravård att tillgå och barn lämnas i trapphus för att mamman inte har möjlighet att ta hand om dem. Vi behöver global kvinnosolidaritet och organisationer och nätverk där vi kan arbeta tillsammans för en mer rättvis värld för kvinnor.
Visst är framsteg som kvinnlig rösträtt, rätt för kvinnor till förvärvsarbete, rätt till dagis och införande av pappamånader och inte minst?en förändrad lagstiftning om våldtäkt värda att uppmärksammas men vi ska?också komma ihåg hur mycket jämställdhetsarbete som ännu är ogjort. Orättvisor försvinner inte?bara för att de förbjuds. Lönediskriminering är inte tillåtet men existerar ändå i vårt samhälle. Våld mot kvinnor sker även i?vårt land trots att det är olagligt.
När vi en dag når ett samhälle där män och kvinnor tjänar lika mycket pengar, jobbar lika mycket hel- och deltid, delar obetalt hemarbete, tar lika mycket plats på arbetsplatser och i klassrum, sitter jämnt fördelade på de högsta maktpositionerna både i parlamenten och i näringslivets styrelserum ja,?då kanske vi kan slopa den här dagen.
Svenska Kvinnoförbundet i Finland arbetar lokalt, nationellt och globalt med att förbättra kvinnors situation inom alla områden. Idag vill vi fira att vi är så många som väljer att arbeta för jämställdhet och vi vill uppmärksamma de ojämlika förhållanden som råder mellan män och kvinnor världen över.
Yvonne Vestberg Heino
Vice ordförande
Svenska Kvinnoförbundet
