I dag är det FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Årets tema är behovet av tillräckliga resurser för skyddshem och lågtröskelservice, ett tema som är synnerligen viktigt just i Finland. Våld mot kvinnor och flickor är ett av vårt lands största trygghetsproblem. En kvinna som dödats av sin partner är det näst vanligaste offret för ett brott mot liv i Finland (18 procent av alla offer). Nästan 60 procent av dessa kvinnliga offer dödas i sitt eget hem, alltså en plats som borde ge skydd och utgöra en fristad.
Våldsoffren behöver stöd och lågtröskelservice för att klara sig ur våldet, men den nuvarande servicenivån är klart otillräcklig och under den nivå som rekommenderas av Europarådet. Enligt Europarådets rekommendation borde Finland ha minst 500 skyddshemsplatser, men i Finlands ca 20 skyddshem finns bara drygt 120 platser. Regeringen har i sitt regeringsprogram uppställt som mål att öka antalet skyddshemsplatser och även främja den regionala jämlikheten, d.v.s. att jobba för att skyddshemsplatser finns att tillgå oberoende av var man bor. Dessvärre har utvecklingen inte gått i rätt riktning: Esbo skyddshem stängde vid årsskiftet och skyddshemmet i Björneborg stängdes likaså.
För att garantera att de våldsdrabbade får stöd och skydd bör skyddshemsverksamheten göras lagstadgad. Det är viktigt att det i lagstiftningen skrivs in att den regionala jämlikheten ska beaktas och att tröskeln att få hjälp och stöd ska vara låg (även för t.ex. barnlösa).
Det är synnerligen viktigt att finansieringen av skyddshemmen tryggas. Den ersättning som kommunerna erbjuder för skyddshemmens verksamhet är ofta inte tillräcklig. Ändå är behovet av skyddshem stort. I Helsingfors var besökarantalet på skyddshemmet Pääkaupungin turvakoti år 2012 högre än tidigare år. Många skyddshem skulle inte klara sig utan utomstående, privata finansiärer. Ett av de främsta problemen är att kommunen endast ger understöd för antal fyllda platser, samtidigt som skyddshemmen alltid måste ha beredskap att ta emot flera besökare. Det gör att det inte finns tillräckligt med pengar för att avlöna personalen.
Finland ska år 2014 ratificera Europarådets konvention mot våld mot kvinnor (Istanbulkonventionen). En ratificering kräver bl.a. att det finns ett tillräckligt antal skyddshemsplatser för offer för våld i par- och närförhållanden. Det är inte acceptabelt att Finland ligger långt efter övriga nordiska och andra västeuropeiska länder när det gäller att minska på våld mot kvinnor.
Anna Jungner-Nordgren
vice ordförande
Svenska Kvinnoförbundet
