Debatten kring regeringens beslut att dela hemvårdsstödet jämnt mellan mammorna och papporna fortsätter att väcka starka reaktioner. Målsättningen är att föräldrarna ska ta ett mer jämställt ansvar för barnen och hushållet samt att småbarnsmammorna snabbare ska komma tillbaka till arbetslivet.
Beslutet är ett litet steg i rätt riktning, men jag befarar dock att det i många familjer kommer att vara ekonomiskt omöjligt för pappan att stanna hemma på hemvårdsstöd. Eftersom männen i genomsnitt fortfarande har större löner än kvinnorna och hemvårdsstödet inte är inkomstbaserat tror jag att beslutet inte kommer att ha önskad effekt. Tanken bakom, att genom olika reformer öka jämställdheten på arbetsmarknaden och förhindra långa avbrott i kvinnors arbetskarriärer, är dock viktig.
I dagens läge har föräldrarna rätt att stanna hemma i cirka två år med hemvårdsstöd efter att föräldraledigheten tagit slut. Det är främst kvinnorna som lyfter hemvårdsstöd, 90 procent av stödet erhålls av mammor.
När kvinnorna väljer att stanna hemma en längre period med barnen påverkar detta deras löneutveckling på ett negativt sätt. Deras tid i arbetslivet blir kortare än männens och detta kommer framförallt att påverka deras framtida pensioner.
För att åstadkomma verkliga förändringar borde hela föräldraledighetssystemet reformeras grundligt. Svenska Kvinnoförbundet lyfter fram 6+6+6 modellen som den bästa lösningen både för familjerna och för samhället i stort. Enligt denna modell skulle vardera föräldern ha möjlighet att stanna hemma med barnet i sex månader i valfri ordningsföljd. Dessutom skulle föräldrarna valfritt kunna dela på ytterligare sex månader. Ledigheterna skulle kunna tas ut i den ordningsföljd som passar familjerna bäst. I och med att denna ledighet skulle vara inkomstbunden skulle den uppmuntra papporna att ta ut en större andel av föräldraledigheten än för tillfället.
I dag är moderskaps-, föräldra- och faderskapsledigheterna sammanlagt knappt 320 dagar. Som jämförelse kan man ta Sverige där föräldraledigheten omfattar 480 dagar. I det svenska system finns det en större flexibilitet i hur man kan ta ut föräldraledighetsdagarna.
Flexibilitet i föräldraledighetssystemet gör det lättare att kombinera arbete och familj och är därför en viktig del i utvecklingen av familjeledigheterna. Ett steg på vägen är den nya vårdpenningen som tas i bruk i Finland den 1 januari 2014. Från och med då är det möjligt för föräldrar till barn under tre år att jobba deltid, t.ex. 4,5 timmar per dag samt få en vårdpenning på 240 euro i månaden.
Samtidigt som hemvårdsstödet nu ses över och detaljerna i förändringen inte är klara, så måste vi också satsa på att förbättra unga kvinnors möjligheter till fast anställning och lönejämställdhet. Uppskattningsvis en tredjedel av kvinnorna som använder hemvårdsstöd har inte ett jobb att återgå till. Den andra viktiga faktorn är att utveckla ett föräldraledighetssystem som ger familjerna realistiska möjligheter att dela jämnt.
Carola Sundqvist
förbundsordförande, Svenska Kvinnoförbundet
