En ministerarbetsgrupp bereder som bäst en omfattande framställning av en förnyelse av kommun- och servicestrukturen. Inom projektet är avsikten att förnya fastställandet av uppgiftsföredelningen mellan kommunen och staten, men det är även fråga om ansvars-fördelningen mellan medborgarna och den offentliga makten. Det är ett omfattande projekt, som påverkar varje kommuninvånares liv. Det finns dock brister i beredningen: bland annat har man inte i något skede av processen bedömt könets inverkan. En del av kommunernas tjänster har påbörjats av kvinnoorganisationer (bl.a. skyddshem, barnskyddstjänster). I förnyelseprojektet bör man säkerställa, att dessa tjänster bibehålls på kommunens ansvar och inte överförs tillbaka till organisationernas konto.
Majoriteten av kommunernas anställda är kvinnor. Kvinnorna sköter såväl barnen som åldringarna, största delen av arbetstagarna inom hälsovården är kvinnor och likaså är majoriteten av grundskolornas lärare kvinnor. Hur kommer den förändring som är under planering att påverka dessa kvinnliga arbetstagares ställning och den vardag, som de lever i?
En flyttning av kommunernas gränser och indragning av servicepunkter kan för många kvinnor innebära allt längre dagliga resor i anslutning till deras arbete.
Kommunservicen används av både kvinnor och män. Ändå är det stora skillnader mellan könen i användningen av vissa servicetjänster. Flexibiliteten i kvinnornas vardag påverkas t.ex. enormt av hur nära och till vilket pris familjerna kan köpa dag- och eftermiddagsvård åt sina barn. Kvinnor använder den offentliga trafiken mycket mera än män. Hur kan en ensamstående mor utan bil föra sitt/sina barn till vård, om daghemmet som finns i närheten stängs? Ur demokratins synvinkel är det även viktigt, att kvinnor och män oberoende av sina olika livssituationer kan delta i det kommunala beslutsfattandet och sköta förtroendeuppdrag.
Bland annat dessa könsaspekter borde ha bedömts genast från början vid beredningen av det nya kommunprojektet.
I regeringens jämställdhetsprogram konstateras om den regionala utvecklingen, att ?bedömningen av könskonsekvenserna i olika program och projekt utvecklas och används som stöd för beslutsfattandet vid val av projekt?. Om regeringen inte omedelbart vidtar åtgärder för att könskonsekvensbedöma sitt projekt, d.v.s. analyserar könskonsekvenserna, kan kommunreformen innebära en skärpning bakåt vad beträffar jämställdheten mellan könen.
Den bortglömda jämställdhetsaspekten måste genast lyftas in i kommunreformens planerings- och genomförandeskeden. Kvinnoorganisationer, fackföreningsrörelsen och ministeriernas jämställdhetsexperter erbjuder säkert konsulthjälp.
Majoriteten av kommunernas anställda är kvinnor. Kvinnorna sköter såväl barnen som åldringarna, största delen av arbetstagarna inom hälsovården är kvinnor och likaså är majoriteten av grundskolornas lärare kvinnor. Hur kommer den förändring som är under planering att påverka dessa kvinnliga arbetstagares ställning och den vardag, som de lever i?
En flyttning av kommunernas gränser och indragning av servicepunkter kan för många kvinnor innebära allt längre dagliga resor i anslutning till deras arbete.
Kommunservicen används av både kvinnor och män. Ändå är det stora skillnader mellan könen i användningen av vissa servicetjänster. Flexibiliteten i kvinnornas vardag påverkas t.ex. enormt av hur nära och till vilket pris familjerna kan köpa dag- och eftermiddagsvård åt sina barn. Kvinnor använder den offentliga trafiken mycket mera än män. Hur kan en ensamstående mor utan bil föra sitt/sina barn till vård, om daghemmet som finns i närheten stängs? Ur demokratins synvinkel är det även viktigt, att kvinnor och män oberoende av sina olika livssituationer kan delta i det kommunala beslutsfattandet och sköta förtroendeuppdrag.
Bland annat dessa könsaspekter borde ha bedömts genast från början vid beredningen av det nya kommunprojektet.
I regeringens jämställdhetsprogram konstateras om den regionala utvecklingen, att ?bedömningen av könskonsekvenserna i olika program och projekt utvecklas och används som stöd för beslutsfattandet vid val av projekt?. Om regeringen inte omedelbart vidtar åtgärder för att könskonsekvensbedöma sitt projekt, d.v.s. analyserar könskonsekvenserna, kan kommunreformen innebära en skärpning bakåt vad beträffar jämställdheten mellan könen.
Den bortglömda jämställdhetsaspekten måste genast lyftas in i kommunreformens planerings- och genomförandeskeden. Kvinnoorganisationer, fackföreningsrörelsen och ministeriernas jämställdhetsexperter erbjuder säkert konsulthjälp.
