Texten är skriven av Kvinnoförbundets vice ordförande Katinka von Kraemer.
Många av oss finländare väljer att flytta utomlands för en kortare eller längre period av vårt liv. Orsakerna kan vara studier utomlands som lockar, ett intressant och ofta välbetalt arbetsuppdrag, längtan till ett varmare klimat efter pensioneringen eller kanske kärlek som uppstått i samband med en trevlig semesterresa. I de nämnda fallen har du en uppfattning om vart du är på väg, du har en uppgift och en bostad som väntar när du kommer fram, i vissa fall också vänner eller familj.
Själva resan är oftast relativt smidig, du beställer en flygbiljett och sätter dig på flyget. Det kan visserligen bli tungt att flyga i många timmar i ett sträck, särskilt om resan går långt utanför Europa. Kallt är det också ofta på flyget och luften är torr. Riktigt jobbiga problem kan uppstå då flyget blir försenat och flygbolaget inte förstår att informera dig ordentligt om orsaken och hur problemen kommer att åtgärdas. Om det här händer i samband med en semesterresa på en eller två veckor kan det uppstå en del oväntade och oönskade moment som både kan förkorta din välförtjänta semestervistelse eller förlänga den när du inte längre behöver det.
Väntan blir flera timmar lång om flyget är försenat på utresan, ibland kanske det tar dagar då flygbolaget plötsligt strejkar när du precis är på väg hem. Du får lätt panik när du inser att du inte kan komma hem och sköta ditt jobb och att barnen missar viktiga skoldagar. Tiden präglad av frustration då du missar inbokade möten och annat som väntar på jobbet tillbringar du många gånger inkvarterad på ett hotell med tillgång till mat och dryck hela tiden. Du ska bara komma ihåg att spara kvittona från hotellräkningen, maten och eventuella extra transportkostnader som uppstått på grund av det försenade flyget. Pengarna du lagt ut för de extra kostnaderna ser du inte röken av förrän flera månader efter resan. Det är kämpigt och du blir arg och grälar kanske rentav i flera omgångar med olika ansvarspersoner.
När du väl kommit hem och tiden hunnit gå blir det här ett minne att se tillbaka på då du diskuterar för- och nackdelar med att resa och varför du föredrar vissa flygbolag. Jobbet rullar på och barnen går i skolan, kanske börjar ni i familjen planera en ny semesterresa tillsammans eller överväger allvarligt möjligheten att flytta till målet för den tidigare resan.
Om du är från ett land som Somalia, Afghanistan eller Irak och väljer att lämna ditt hemland med sikte på en längre vistele utomlands handlar orsakerna ofta om olika former av hot mot dig personligen eller mot din familj. Det kan, enligt makthavarna, vara frågan om att du tillber Gud på fel sätt, har fel etnisk tillhörighet, rör dig med fel sorts människor eller jobbar med olämpliga arbetsuppgifter och/eller att terroristgrupper börjat röra sig lite för nära din hemstad eller hemby. Efter ett visst antal hot om att du förtjänar att bli misshandlad eller att dö på grund av en eller flera av nämnda orsaker, kanske du på allvar börjar oroa dig för ditt eget liv. En god vän eller släkting nämner för dig att Europa är en ganska välfungerande och lugn världsdel. Så ser du över dina ekonomiska tillgångar och fattar beslutet att prova på ett liv i Europa.
Kanske startar du resan i en personbil registrerad för fem, där du plus fem andra fullvuxna samt chauffören åker i ett par dagar. Nästa sträcka blir på ett flak med plats för tolv men ni är tjugo. Vid gränsbevakningar måste du ha en strategi så att ingen börjar ifrågasätta varför du vill ta dig över just den här landsgränsen. När du kommer fram till Medelhavet måste du lämna kvar en del av dina saker för du får bara ha en liten ryggsäck med dig. Det regnar och du har tappat bort dina skor. Allt du hoppas på är att komma levande fram. Lättad över att ha klarat båtresan samlar du krafter och fortsätter norrut för du inser att Grekland redan är proppfullt med människor som du. Det samma gäller flera andra länder du passerar med buss, tåg och till fots. I Tyskland kanske du funderar på att stanna eftersom det verkar bra, men liksom i Grekland finns det redan många som du där.
Du hör talas om Finland och det utmärkta utbildningssystemet där. Det låter som ett land att bygga sin framtid i, tänker du. I Sverige kanske du blir lite intresserad av att avsluta din resa, men eftersom det också där finns många som du redan fortsätter du mot Finland. Efter att ha blivit av med dina smycken, som du tänkt ha som en sorts ekonomisk garanti, på tåget mellan Danmark och Sverige, blir du vid gränsen till Finland emottagen med ord i stil med ”Stick hem, snyltare!”.
Det har gått två månader sedan du startade din resa hemifrån och du har placerats på en mottagningscentral , där du får dela rum med tre andra personer. Du lämnar in din ansökan om asyl i Finland och blir intervjuad av polisen. Det är svårt att hitta ett jobb eller att börja studera eftersom du inte kan landets språk. Trots att du kan flytande engelska, har gått ut både grundskolan och gymnasiet och några år på universitetet, har jobbat både i trädgård, på bygge och kanske med datorer också så är ingen intresserad av att anställa dig. Engelska räcker inte. Din mamma blir sjuk och familjen ber dig skicka pengar, men eftersom du inte har något jobb och måste få ditt månadsbidrag att räcka både till mat, hygienartiklar och en del kläder för dig själv, har du inte möjlighet att bidra med ekonomisk hjälp.
Du härdar ut de mörka vintermånaderna, först i väntan på att bli kallad på intervju av Migri efter att du lämnat in din asylansökan, därefter i hoppfull förväntan på ett positivt svar. Det är ju uppenbart att du inte kan åka tillbaka hem igen! Men svaret på din ansökan blir nej. Du överklagar, bifogar dokument som stärker din berättelse och väntar igen.
Tiden går och du inleder språkstudier, jobbar stenhårt på att lära dig och på att förstå och komma ditt nya hemland till mötes. Du lyckas till och med skaffa dig ett jobb. Du har fått flera vänner både från ditt land, men ocskå från Finland, en del har blivit som nya familjemedlemmar till dig. Då kommer avslag nummer två på din ansökan. Det visar sig att du antagligen haft en jurist som inte satt sig in i alla frågor runt just ditt fall ordenligt, utan gjort snabba, rutinmässiga utredningar.
Vid det här laget har du redan flera gånger hunnit fundera på att åka vidare till något annat land och vänta ett år eller två för att sedan åka vidare igen. Innan också du tvångsdeporteras från Finland, så som en del av dina vänner och bekanta från ditt hemland blivit. I ditt hemland finns ingenting för dig, hellre bosätter du dig under en bro eller på någon annan tillfällig boplats än återvänder hem.
Kanske får du ditt tredje avslag och blir papperslös. Du väljer att lämna Finland innan någon hinner tvångsdeportera dig tillbaka till ditt land. Så du börjar om från början i ett nytt land, efter ett år eller två byter du land igen. Du har blivit en av Europas nya romer, en person ur en grupp resande folk som ingen vill ha. En annan sorts resa och flytt utomlands, än den som tog sin början på grund av jobb, studier, kärlek eller längtan efter ett skönare klimat.
