Kvinnlig könsstympning måste stoppas

Pressmeddelande 11.10.2018

Svenska Kvinnoförbundet och Svensk Ungdom: Kvinnlig könsstympning måste stoppas

Idag den 11 oktober infaller internationella flickdagen. Svenska Kvinnoförbundet och Svensk Ungdom vill att det omfattande problemet med könsstympning av flickor och kvinnor tas på allvar och stoppas. Kvinnlig könsstympning är en global företeelse med uppskattningsvis 200 miljoner offer. Årligen utsätts 3 miljoner flickor. Könsstympning förekommer även i Finland, men exakt hur många som drabbas är det ingen som vet då statistik saknas.

Upplysningsarbete på bred front är den enskilt viktigaste satsningen i kampen mot kvinnlig könsstympning. Det anser Anna Jungner-Nordgren, ordförande för Svenska Kvinnoförbundet, och Frida Sigfrids, vice ordförande för Svensk Ungdom (SU). Könsstympning orsakar mycket trauma och stora smärtor för flickor och kvinnor världen över. Finland är inget undantag.

- Resurserna för att bekämpa könsstympning är mindre än på 90-talet trots att antalet personer, med ursprung i länder där könsstympning är vanligt, har ökat i Finland. För att stoppa den här formen av våld mot flickor och kvinnor krävs långsiktighet, både i fråga om resursering och det upplysningsarbete som bör göras. Förändring sker inte över en natt, säger Jungner-Nordgren.

Jungner-Nordgren och Sigfrids anser att man i upplysningsarbetet ska fokusera dels på att sprida information inom de samfund som berörs av könsstympning om att könsstympning de facto är en straffbar handling enligt finländsk lagstiftning, dels på att jobba med att få en attitydförändring till stånd. Också de yrkesgrupper som kommer i kontakt med de drabbade måste få mer information och utbildning.

- Personal inom social- och hälsovården bör få tydliga instruktioner och modeller för hur de ska gå tillväga för att anmäla misstanke om könsstympning, något finländsk lag redan förpliktar en till att göra men som har visat sig vara svårt att utföra i praktiken. Att veta hur man ska föra saken på tal med den utsatta kan över huvud taget upplevas som svårt. Situationen förvärras av att dessa yrkesgrupper ofta är överarbetade, har många klienter och för lite tid. Tillräckliga resurser är a och o på flera plan, helt enkelt, säger Jungner-Nordgren.

- Det är också viktigt att det sker ändringar i berörda yrkesgruppers grund- och fortbildningar. Till exempel i hälsovårdarnas grundutbildning ingår bara en studiehelhet om sexualitet där könssjukdomar gås igenom. Också barnmorskorna och anställda inom barnskyddet behöver få mer information om könsstympning, säger Sigfrids.

På både Svenska Kvinnoförbundet och SU understryker man vikten av ett mångfaldsperspektiv.

- I upplysningsarbetet är det centralt att representanter för de som berörs av könsstympning är med. Det finns ett särskilt behov av att höra och inkludera experter med bakgrund i dessa samfund. Vi måste hålla i minnet att det handlar om ett brett spektrum av grupper som bör representeras för att informationen ska spridas och attityderna förändras i de olika samfunden, säger Jungner-Nordgren.

- Vi måste också se frågan ur ett bredare perspektiv än något som bara berör könsstympning. Den har en direkt koppling till flickors och kvinnors rätt till självbestämmande över egen kropp, och i förlängningen är det en fråga om flickors och kvinnors autonomi överlag, säger Sigfrids.

För mer information:

Anna Jungner-Nordgren, ordförande för Svenska Kvinnoförbundet
anna.jungner-nordgren@kvinnoforbundet.fi
040-508 14 44