Texten är skriven av Barbara Heinonen, kandidat i riksdagsvalet i Egentliga Finlands valkrets, som en del av Kvinnoförbundets kampanj #dagsförjämställdhet. Du hittar vårt riksdagsvalsprogram här.
REGERINGEN SIPILÄS EKONOMISKA POLITIK HAR VARIT OJÄMSTÄLLD
I regeringsprogrammet valde den sittande regeringen att enbart konstatera att "kvinnor och män är jämställda". Mål och planer för jämställdhetsarbete saknas helt i det nuvarande regeringsprogrammet. Det är första gången på tjugo år. En publikation av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet visar att den sittande regeringens politik har påverkat kvinnor och män olika. Både kvinnors och mäns inkomster har ökat under åren 2016 till 2018 men förändringar i beskattning, sociala förmåner och konkurrenskraftspaketet har oftare gynnat män. Inom den offentliga sektorn där en högre andel kvinnor arbetar har konkurrenskraftspaketets nedskärning av semesterpenningen därför haft en större inverkan på kvinnors personliga inkomst. Indexnedskärningar och indexfrysningar av garantipensionen, arbetsmarknadsstödet och barnbidraget har minskat de disponibla inkomsterna mer för kvinnor än för män.
Forskare Anna Elomäki vid Tammerfors universitet skriver i utredningen att jämställdheten har försämrats då skrivningar om den försvann ur regeringsprogrammet. Hanna Ylöstalo, forskare vid Helsingfors universitet, betonar att regeringsprogrammet visar på värderingar och hur regeringen vill att ministerier och förvaltning prioriterar, förbinder och engagerar sig i olika frågor. Och i ministeriernas verksamhet har jämställdhet under perioden blivit mindre viktigt visar undersökningen.
Utredningen visar också att det inte bara är kvinnorna som förlorat på reformerna. Inkomstskillnaderna mellan de med de lägsta inkomsterna och de med de högsta inkomsterna har ökat. Det är en utveckling jag inte vill se, lika lite som jag vill att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökar.
Regeringsprogrammet styr i högsta grad politiken. Därför är regeringsprogrammet centralt och därför ska jämställdhetsfrågor tas upp redan i början av förhandlingarna och förhandlas parallellt. Jämställdhet skall inte bara för syns skull införas som en vacker skrivning i ett sent skede i regeringsprogrammet för att det hör till.
Rapporten kommer fram till att Finland behöver en mer målmedveten jämställdhetsbudgetering. En bedömning av könskonsekvenser behöver tas med i budgetförberedelserna i framtiden. I Sverige bedöms inkomstfördelningseffekterna på jämställdheten i statsbudgeten. Jämställdhetsbudgetering är idag en allt populärare strategi för att främja jämställdhet där syftet är att fördela offentliga utgifter och intäkter på ett sätt som bidrar till jämställdhet då vi vet vilka som berörs av besluten och på vilket sätt.
Bara 4,5 procent av lagförslagen har de senaste tio åren bedömts påverka könen ojämställt, visar rapporten. Ylöstalo säger att andelen självfallet i verkligheten är större.
Ofta ställs ekonomi och jämställdhet mot varandra, men ekonomi är en jämställdhetsfråga och jämställdhet påverkar ekonomin. Ett jämställt samhälle vinner vi alla på, både kvinnor och män.
Barbara Heinonen
Kandidat i riksdagsvalet 2019 i Egentliga Finlands valkrets
