Bild på Monica Asplund

Monica Asplund: Lika lön för lika arbete?

19.03.2020 kl. 08:30
Fortfarande finns det en skillnad mellan kvinnors och mäns löner, fastän man redan 1962 i lag stadgade om lika lön för både kvinnor och män. Det finns dock stora skillnader mellan löner för kvinnor och män i olika yrken, speciellt inom det privata näringslivet. Man har räknat ut att löneskillnaden för ekonomer är 11 %, medan den för jurister är 8 % och för diplomingenjörer 5 %. Idag på Minna Canth- och jämställdhetsdagen skriver Monica Asplund om lönejämställdhet på Kvinnoförbundets blogg.

Fortfarande finns det en skillnad mellan kvinnors och mäns löner, fastän man redan 1962 i lag stadgade om lika lön för både kvinnor och män. Det finns dock stora skillnader mellan löner för kvinnor och män i olika yrken, speciellt inom det privata näringslivet. Man har räknat ut att löneskillnaden för ekonomer är 11 %, medan den för jurister är 8 % och för diplomingenjörer är 5 %.

Enligt en undersökning som YLE har gjort förtjänar män i medeltal 600 euro mer per månad än kvinnor. Kommunsektorn är ett undantag; där finns det fler högavlönade kvinnor (chefer, veterinärer, rektorer) vilket höjer snittlönen. Samtidigt vet vi att låglöneyrkena ofta finns inom just kommunerna, så som till exempel vårdare och barnträdgårdslärare. 

Den oförklarliga löneskillnaden innebär den skillnad som blir kvar då man räknar bort position, arbetets kravnivå, veckoarbetstimmar, frånvaro och erfarenhet, bransch och arbetsplatsens läge. Inom hela privata sektorn är skillnaden hela 25 %.

Det finns dock faktorer som förklarar en del av löneskillnaden:

1) Arbetsmarknaden är delad i kvinnodominerade yrken och mansdominerade yrken
Traditionellt har man betalat lägre lön i kvinnodominerade branscher. Och grunden till låga löner lades 1945 då det stiftades i lag att kvinnan skulle få 80 % av mannens lön, för arbete med samma krav. På senare tid har kvinnor sökt sig till mansdominerade yrken såsom jurister och ingenjörer. Och ungefär lika många kvinnor som män blir ekonomer. Man kan hoppas att löneskillnaderna jämnar ut sig med tiden, men hittills har det inte skett.

2) Kvinnor vill bli ledare, men når inte toppen
Enligt en undersökning av Plan International (2019) vill 65 procent av de finländska flickorna bli ledare. Och under de två första åren i arbetslivet vill 47 % av kvinnorna bli ledare och chefer, 27 % av dem tror att de kommer att bli chefer. Sen händer något; efter två år vill bara 16 % bli chefer och endast 13 % tror att de kan nå en chefsposition. Någon motsvarande minskning i önskan att bli chef finns inte hos männen.

3) Männen ber oftare om högre lön – och får den

Önskemålen om vilken lön man är värd skiljer sig mellan kvinnor och män. Till exempel inom IT-branschen är löneförväntningen 213 euro högre hos manliga studerande. Kvinnor uppskattar också andra saker än lön mera än vad männen gör, så som arbetsklimatet, förtroende, balans mellan arbete och privatliv. Å andra sidan visar forskningen att en bra atmosfär på arbetsplatsen leder till bättre resultat för företaget, vilket borde leda till bättre löner; inte tvärtom.

4) Kvinnor sköter familjen och arbetet

Hittills har kvinnorna tagit ut största delen av familjeledigheterna, och en femtedel av männen tar inte alls ut någon familjeledighet. En lång familjeledighet kan minska kvinnans lön (förtjänst) med upp till en femtedel. Det behövs både förändrade attityder och strukturella åtgärder för att få en förändring till stånd. Därför är regeringens förslag till ledighet enligt modellen 7+7+1 välkommet.

Hur ska vi då göra för att få en rättvis lön? Arbetstagaren borde diskutera sin lön åtminstone en gång om året. Det är viktigt att förbereda sig noggrant inför lönediskussionen. Sen borde vi mera öppet diskutera våra löner med vänner och bekanta (här finns också en skillnad mellan kvinnor och män – männen diskuterar oftare löner).

Arbetsgivaren/förmannen bör förmedla grunderna för lönesättningen tydligt. Lönediskussionen ska vara ett redskap i förmansarbetet. Också arbetsplatsens jämställdhetsplan och lönekartläggningen ska användas som redskap. Arbetsmotivationen i teamet kan också höjas om förmannen höjer lönen som en belöning, inte bara utgående från kollektivavtalet. Och alla jobb är produktiva, även om man inte alltid kan räkna direkta inkomster.

Monica Asplund
Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm

Källor: 
Selittämätöntä, artikel i Ekonomi-lehti 01/2020
Mitä tehdä naisten ja miesten palkkaerolle, Yle aamu 28.2.2020