Styrelsen för Svenska Kvinnoförbundets lokalavdelning i Korsholm inlämnar följande motion till behandling vid Svenska Kvinnoförbundets årsmöte 16 - 17.3 2013
”Satsa ännu mera på finska i Österbotten” så lyder en rubrik i dagens nummer av Vasabladet. Bakgrunden till rubriken och åtföljande artikel är en granskning av de svenskspråkiga gymnasiernas framgång i studentexamen åren 2007-2012. Artikelns författare skriver att om man räknar bort finskan i studentexamensresultaten blir skillnaden mellan de svenskspråkiga gymnasierna i landet små, att de medelstora svenskösterbottniska gymnasierna resultatmässigt väl kunde mäta sig med de stora i södra Finland. Pensionerade undervisningsrådet Erik Geber, som står bakom rapporten, ser en satsning på finskundervisningen i de svenskdominerade kommunerna som enda vägen att nå jämställda resultat med övriga landet. De barn och ungdomar som kommer från närmast helsvenska miljöer och inte naturligt kommer i kontakt med finska språket måste ges möjlighet till förstärkt undervisning i finska.
Många är de ungdomar, som p.g.a. bristande kunskaper i finska väljer en enklare väg och söker sig till fortsatta studier i Sverige. Sällan återvänder de hem efter avslutade studier. Lika vanligt är att svenskspråkiga yrkesutbildade ungdomar söker arbete i Sverige och Norge, oftast p.g.a. bristande språkkunskaper i finska och begränsade möjligheter att göra karriär i eget land. Dylik ”export” av ung arbetskraft har Finland inte råd med.
Alla vet vi idag att den effektivaste språkinlärningen sker i barnaåren (startar redan under fosterstadiet enligt en färsk undersökning). För barn i helsvenska miljöer är tidig undervisning i finska bästa garant för goda skolresultat och tvåspråkighet senare i livet. Modeller med språk-dusch och språkbad på finska i daghem och förskolor ger barnen ett naturligt förhållningssätt till finska språket. Detta underlättar och gagnar den fortsatta språkundervisningen.
Styrelsen för Svenska Kvinnoförbundets lokalavdelning i Korsholm förslår
-
att Svenska Kvinnoförbundets årsmöte ser nödvändigheten av att arbeta för förbättrade kunskaper i finska bland barn och unga i våra svenskdominerade kommuner. Kan ses som en jämlikhetsfråga mellan kommuninvånarna i Svenskfinland
-
att årsmötet uppmanar sina medlemmar i lokalavdelningarna att aktivt arbeta för systematiskt införande av språkdusch och språkbad i daghem och förskolor i sina hemkommuner
-
att språkundervisningen i finska i svenska låg- och högstadier samt gymnasier utökas
-
att TANDEM undervisningsmetoden tas i bruk i svenska skolor och vuxeninstitut i svenskdominerade kommuner.
Korsholm, den 31 januari 2013
Styrelsen för Svenska Kvinnoförbundets lokalavdelning i Korsholm
Ulla-Maj Salin, ordförande
Förbundsstyrelsens svar:
Motionärerna lyfter fram ett angeläget ärende även ur jämlikhetssynvinkel. Motionen sammanstämmer med den nyligen godkända nationalspråkstrategins vision att garantera att alla som bor i Finland har rätt och möjlighet att lära sig det andra nationalspråket; finska eller svenska och att utvecklar det finska och svenska språkets ordskatt och främja möjligheterna att använda språken.
Ungdomarna i svenska miljöer runt om i landet har sämre chanser att nå framgång i det finländska arbetslivet pga. bristande kunskaper i det andra inhemska språket. Förbundsstyrelsen framhåller att de bristande språkkunskaperna inte beror på brister i den nuvarande språkundervisningen i de svenska skolorna. Det är snarare frågan om att finskundervisningen påbörjas för sent i ålder och att antalet undervisningstimmar i finska är för få. I den nya timfördelningen för grundskolan som godkändes 28.6.2012 är antalet undervisningstimmar för A 1 språket 16h under hela grundskolan och för B1 endast 6h. En arbetsgrupp vid namnet Finska som andra inhemska språk (delgruppen för Arbetsgruppen Främmande språk, det andra inhemska språket och samiska som främmande språk) har nu påbörjat sitt arbete.
Arbetsgruppen som av utbildningsstyrelsen fått i uppdrag att för årskurserna 3-9 utarbeta ett utkast till den del av den nya läroplanen som ska träda i kraft 1.8.2016 som omfattar lärokurserna för B- finska, A- finska och modersmålsinriktad finska samt även förslag till stödmaterial i nämnda lärokurser. Innehållet indelas strukturellt i årskurserna 3-6 och 7-9. Gruppen fungerar som en del av den övergripande gruppen för språk (Vieraat kielet, toinen kotimainen kieli ja saame vieraana kielenä). Gruppen för A-finska, B-finska och modersmålsinriktad finska ska i sitt arbete även ta hänsyn till och sträva efter en integrerad språkfostran och därför är ett nära samarbete med den övergripande gruppen för språk av stor betydelse. Arbetsgruppen ska också utarbeta ett förslag till hur mål, innehåll och pedagogisk praxis för språk och kommunikation kan ta sig uttryck i förskoleundervisningen.
Det arbete som nu pågår är helt i riktlinje med den målsättning som motionärerna har. Även i Statsrådets förslag på åtgärder för 2011-15 i Nationalspråksstrategin är målsättningen att det utbildas, både som grundutbildning och genom fortbildning, tillräckligt med språkbadslärare för landets behov. Ett första steg är att behovet av språkbadslärare utreds på basis av efterfrågan på språkbad. Ministeriet skapar i samarbete med högskolorna en specialiseringsväg för språkbadslärare i utbildningen för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare.
Nationalspråksstartegin föreslår även att det som en del av revideringen av läroplanen för den grundläggande undervisningen utarbetas grunderna för en nationell läroplan för språkbadsundervisning. I läroplansgrunderna beaktas kontinuiteten och särdragen i språkbadet och att kommunerna och föräldrarna informeras om språkbads-verksamheten och om möjligheterna till den.
Här avses främst språkbadsundervisning för majoritetsgruppen (finskspråkiga) på minoritetsspråket (svenska, samiska). Majoritets-minoritetstanken kan dock föras till mikronivå och då betraktas de svenskspråkiga på svensktäta orter som majoritet som då kan få språkbadsundervisning på minoritetsspråket i omgivningen (finska).
Årsmötet beslöt att Kvinnoförbundet arbetar för:
-
att utbildningen av språkbadslärare i samarbete mellan Åbo Akademi och Vasa Universitet (Vaasan yliopisto) får finansiering
-
att språkdusch och språkbad systematiskt införs i småbarnsforstran och grundläggande utbildning
-
att kommunerna erbjuder fortbildning åt de lärare som ansvarar för den tidigarelagda finskundervisningen.
-
att TANDEM undervisningsmetoden tas i bruk i skolor och medborgar- och arbetarinstitut för stöd i det andra inhemska språket.
