Texten är skriven av Lotta Keskinen, kandidat i riksdagsvalet i Helsingfors valkrets, som en del av Kvinnoförbundets kampanj #dagsförjämställdhet. Du hittar vårt riksdagsvalsprogram här.
ETT PSYKISKT VÄLMÅENDE SAMHÄLLE ÄR ETT EKONOMISKT VÄLMÅENDE SAMHÄLLE
Riksdagens framtidsutskott publicerade ifjol en rapport där det konstaterades att Finland måste förbereda sig bättre för framtiden för att hålla sin konkurrenskraft. I rapporten redogjordes också för 200 framtidsjobb, bl.a. robotpolis, trafiketiker, identitetsmanager och socialarkitekt. Vi är alltså medvetna om att dagens barn och unga i stor utsträckning kommer att ha yrken som inte ännu existerar i dagens läge. Det är därför på beslutsfattarnas ansvar att se till att vi förbereder våra ungdomar för framtidens arbetsmarknad möjligast väl.
För att Finland ska kunna hålla sin konkurrenskraft är det av stor vikt att vi vågar investera i forskning och utbildning. Men vi måste också se till att våra ungdomar har förmåga att klara av utmaningar. Då arbetslivet konstant förnyar sig så kommer vi inte att kunna förbereda våra barn och unga på färdiga yrken, som de kan arbeta med livet ut. Dagens och framtidens arbetsliv förutsätter därför en god självkänsla för att våra ungdomar ska våga kombinera sitt kunnande för nya yrken utan att vara rädda för att misslyckas.
Även om majoriteten av finländska unga mår rätt bra är psykisk ohälsa det vanligaste hälsoproblemet bland skolelever och studerande i Finland. Antalet sjukpensioneringar i Finland på grund av psykiska sjukdomar, så som depression, gäller särskilt två grupper: unga människor i åldern 20-35, av vilka majoriteten är män, samt kvinnor i alla åldrar.
Någonting har gått fel då smarta unga vuxna blir sjukpensionerade på grund av depression. Då vi redan har betalat för småbarnsfostran, grundutbildning och följdstudier så är det sorgligt att se hela vår investering i dessa människor med så stor potential rinna ut i sanden. Problemet är att samhället inte i tillräcklig omfattning erbjuder stöd och hjälp när det behövs. Vi knyter alltså åt pengasäcken strax innan allt kapital är placerat och väljer att göra förlust i form av att betala ut olika socialbidrag. Ekonomiskt sett är det ett väldigt olönsamt beslut med tanke på att den sista kapitalinsatsen med största sannolikhet skulle innebära att hela den kumulativa investeringen skulle betala sig tillbaka flerfaldigt i form av välmående studerande och arbetstagare som arbetar och förtjänar sin egen lön, är aktiva konsumenter, bidrar till vårt BNP och betalar inkomstskatt i tiotals år.
Vår andra problemgrupp är kvinnor, bland vilka utbrändhet är en vanlig orsak till sjukpensionering. En god självkänsla har blivit en av nyckelfärdigheterna som krävs för att klara sig i arbetslivet idag med tanke på arbetsgivarorganisationernas sparkrav och organisationsförändringar. Det här kan vara extra utmanande för kvinnor, som så långt tillbaka uppfostrats till duktiga och snälla flickor med prestationsinriktad självkänsla.
I dagens läge är det rätt vanligt inom flera branscher att kraven bara ökar samtidigt som arbetstagarresurserna dras in. Detta sker särskilt i kvinnodominerade branscher som vård och utbildning. Har arbetstagaren en låg självkänsla så kan det kännas som ett misslyckande att säga nej, även om det inte är arbetstagaren som misslyckats utan planeringen. Och även då kvinnor samlar mod och ryter till då arbetsmängden svämmar övar så är det få manliga beslutsfattare som noterar.
Ett psykiskt välmående samhälle är ett ekonomiskt välmående samhälle. En viktig del av pusslet är att vi sätter ett stopp och gör en totalvändning i de fatala nedskärningar som gjorts inom vården och utbildningen. Det är dags att vi investerar ordentligt i psykiskt välmående. På lång sikt kommer det att betala sig tillbaka i form av färre sjukdagar, färre sjukpensioneringar, motiverade skolelever och studerande, höjd arbetstrivsel och motiverad arbetsför befolkning. En kvalitativ mentalvård för alla är en av nyckelfaktorerna för en ökad sysselsättning i ett välmående Finland.
Lotta Keskinen,
Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande
Riksdagskandidat i Helsingfors valkrets (SFP)
