Finland behöver flera barn. Att barnafödandet har minskat i Finland är ingen nyhet för någon (Yle 28.11.2022). Nu behöver vi göra något åt saken.
I Svenska Kvinnoförbundets valprogram för riksdagsvalet 2023 finns tacknämligt många punkter som gäller vården av barn, både före och efter födseln och också av deras familjer. Vi i Sibbo lokalavdelning ansåg det i alla fall vara orsak att även göra en motion kring ämnet, eftersom läget börjar vara akut.
I ledaren i Kauppalehti 15.11.2022 konstaterar tidningen, att ett av landets största ekonomiska problem är befolkningsstrukturen. Landets försörjningskvot är helt missvriden. Och eftersom bristen på arbetstagare är så stor, så stoppas också den uppåtgående trenden inom ekonomin efter pandemin upp. Alla dessa problem löses inte av invandring. Den kan underlätta en viss arbetskraftsbrist, men den räddar inte landets ekonomi.
Vad kan eller ska vi göra? Tidningarna fylls av spaltmillimetrar om hur tungt det är att vara förälder, hur graviditeten var besvärlig då man inte fick någon hjälp. Familjen lämnas åt sitt öde efter att barnet klarat spädbarnsstadiet.
Landet måste igen satsa på vården av de blivande föräldrarna och den gravida kvinnan. Det ger en god grogrund för livet med barn. Rådgivningen ska ha resurser, så att föräldrarna upplever att det finns tid för frågor och diskussion. Familjen ska kunna glädjas över sitt barn, familjen ska känna att det finns någon att ty sig till när livet känns för besvärligt. Idag uppfyller rådgivningsvården inte ens Institutet för välfärd och hälsas minimikrav på besök varken i hemmet eller på hälsovårdscentralen.
Alltid går inte allt heller som planerat och då är vården ännu viktigare. Oron bland föderskorna har ökat på grund av minskad rådgivningsvård och längre vägar. I höstas (Yle 21.9.2022) visade Institutet för hälsa och välfärds uppskattning att antalet barn som fötts på vägen under år 2021 kommer att ta ett skutt uppåt igen efter ett år med lägre siffra. Kvinnor som fått missfall och även deras partner ska mötas med empati och de ska ges tillfälle att gå igenom händelserna. I synnerhet har föderskornas stigande ålder lett till att riskerna har ökat.
Barn ska inte heller födas på vägen, då avståndet till förlossningsavdelningen är för lång. Om den risken blir för stor, måste sjukhusen ordna med inkvarteringsmöjligheter för den sista graviditetstiden enligt lappländsk modell.
Denna vård är av preventiv natur och därför ekonomiskt hållbar. Detta är något som ska beaktas då de nya välfärdsområdena grundas med ett färdigt deficit i kassan.
Vi vill
- Att Svenska Kvinnoförbundets och SFP:s representanter i riksdag, regering och välfärdsområdena arbetar för att rådgivningen får den status den en gång haft och att personalresurserna utökas, så att kvaliteten på vården av gravida, barn och deras familjer når den nivå som indirekt får barnafödandet att öka igen och att den åtminstone uppfyller de krav som Institutet för hälsa och välfärd har ställt upp.
- Att Svenska Kvinnoförbundets och SFP:s representanter i riksdag, regering och välfärdsområdena arbetar för att det finns resurser för att återöppna de en gång så omtyckta förlossningsavdelningarna runtom i landet, så att risken för en förlossning på vägen inte påverkar familjeplaneringen på ett negativt sätt.
Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo rf.
Siv Olenius-Jansson Solveig Kaiser
Ordförande Vice ordförande
Förbundsstyrelsens svar:
Motionären tar upp angelägna frågor och pekar på bekymmersamma missförhållanden som det finns skäl att arbeta vidare på!
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för
- Att rådgivningens status samt kvaliteten på vården av gravida, barn och deras familjer höjs och är jämlik i hela landet också som en av möjliga åtgärder för att höja nativiteten
- Att det finns resurser för att åter öppna de indragna och trygga de indragningshotade förlossningsavdelningarna runtom i landet, så att risken för en förlossning på vägen inte påverkar familjeplaneringen negativt.