KOMMUNALPOLITISKA MÅL
2021–2025
1. Så skapar vi jämställda kommuner
2. Ekonomisk jämställdhet
3. Kommunen - en jämställd arbetsgivare
4. Jämställd småbarnspedagogik och utbildning
5. Jämställdhet i hälsa och vård
6. Jämställd idrott och fritid för alla
7. Våldsförebyggande arbete
8. Trivsel, tillgänglighet och trygghet i kommunen
9. Hållbar utveckling - klimatsmarta städer och kommuner
10. Jämställd integration i kommunerna
1. Så skapar vi jämställda kommuner
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla. Jämställdhet är också ett av det finländska välfärdssamhällets viktigaste värden och framgångsfaktorer. Kommunerna är nära människorna och kan direkt påverka förverkligandet av jämställdhet.
Enligt jämställdhetslagen måste kommunala beslutsfattare och tjänstepersoner främja jämställdhet och ta hänsyn till jämställdheten i allt beslutsfattande. Framför allt ska man i kommunerna sträva efter att förändra förhållanden och strukturer som utgör hinder för jämställdhet.
Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå hjälper kommunerna att stärka sitt engagemang för jämställdhet i det politiska beslutsfattandet, kommunens serviceutbud samt i arbetet för en hållbar utveckling. Vi uppmanar alla kommuner att anta deklarationen och genomföra den på ett effektivt sätt. En jämställd framtid är nyckeln till ekonomisk och social framgång i kommunerna.
Här kan du läsa våra krav.
2. Ekonomisk jämställdhet
För att vi ska kunna skapa ett samhälle byggt på jämställdhet, är det nödvändigt att kommunerna beaktar jämställdhetsperspektivet fullt ut i sin ekonomiska politik. Det innebär allt från att integrera jämställdhetsmål i den kommunala offentliga upphandlingen till att granska coronapandemins inverkan på kommunernas ekonomi ur ett könsperspektiv.
Här kan du läsa våra krav.
3. Kommunen – en jämställd arbetsgivare
Kommunsektorns betydelse som arbetsgivare är stor - 421 000 personer är anställda av kommunerna i Finland. Av dem är cirka 80 % kvinnor. År 2018 var kvinnornas löneinkomster 87 % av männens inkomster i den kommunala sektorn. Kommunerna har därmed ett stort ansvar för att förverkliga en jämställd arbetsgivarpolitik och säkerställa lönejämställdhet.
Ett jämställt uttag av föräldraledigheten är också avgörande för ett jämställt arbetsliv. Därför är det viktigt att kommunen som arbetsgivare uppmuntrar pappor att använda familjeledigheter i allt större utsträckning.
4. Jämställd småbarnspedagogik och utbildning
I en jämställd kommun satsar man på utbildning och småbarnspedagogik. Genom att ge fortbildning för personalen inom småbarnspedagogiken kan kommunerna främja könssensitiviteten inom småbarnspedagogiken.
Könssensitivitet inom småbarnspedagogiken handlar bland annat om att ge alla barn samma förutsättningar oberoende av kön. Alla barn ska ges alternativ och en möjlighet att få vara precis den de är eller vill vara.
Utbildningssektorn är en av de största verksamheterna i kommunerna och i vårt samhälle som främjar jämställdhet. Med en jämställd småbarnspedagogik och utbildning skapar vi välfärd och en inlärningsmiljö där alla känner sig trygga och mår bra.
5. Jämställdhet i hälsa och vård
Coronapandemin har påverkat hela samhället och befolkningens välbefinnande och hälsa. Fler psykiska symptom har observerats hos vissa grupper - framför allt bland vårdpersonal, studerande och äldre enligt en rapport från Institutet för hälsa och välfärd.
Tillgången till de offentliga tjänsterna, speciellt de sociala stödsystemen, har en viktig roll i krissituationer. För kommunfullmäktiges mandatperiod 2021-2025 är beredskap inför framtida kriser viktig. Kommunerna bör bland annat följa upp hur coronapandemin har påverkat välmåendet hos de anställda inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet och småbarnsfostran och stöda välmåendet bland de anställda i de här kritiska branscherna.
Tjänster inom sexuell och reproduktiv hälsa
Att kvinnor får sin sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter tillgodosedda är grundläggande för kvinnors rättigheter och för att kvinnor ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor som männen. SRHR handlar bland annat om tillgången till preventivmedel och sexualundervisning, gynekologisk hälsovård, mödravård och att kunna ha sex utan rädsla för tvång, våld eller sjukdomar.
Användningen av preventivmedel ökar om de är lätta att få tag i och gratis. I de kommuner som erbjuder gratis preventivmedel har antalet aborter och sexuellt överförda infektioner bland unga minskat betydligt.
En jämlik och jämställd vård och omsorg för äldre
Familjerna påverkas på många sätt när andelen äldre personer av befolkningen ökar. Personer i arbetsför ålder har ett betydande och ökande omsorgsansvar, i synnerhet för äldre anhöriga som bor hemma. Den här förändringen i befolkningsstrukturen är på många sätt en jämställdhetsfråga.
Kvinnor utgör en större del av de äldre än männen. Samtidigt är största delen av dem som arbetar inom äldreomsorgen kvinnor och ungefär 70 procent av närståendevårdarna är kvinnor. Hur närståendevården fungerar påverkar därför särskilt kvinnors utkomst, karriärutveckling och pensionstrygghet.
Det är viktigt att följa upp hur närståendevårdarna orkar och att erbjuda tillräckliga stödtjänster som krävs för vården. Intervallvård och närståendevårdarnas ledigheter måste tryggas också i pandemisituationer.
6. Jämställd idrott och fritid för alla
Idrott och fritid är för alla. Idrotten och fritidsverksamheten i kommunerna ska vara öppen, trygg, jämställd och inkluderande. Det är viktigt att skapa rutiner och beredskap för att förebygga, upptäcka och hantera diskriminering, mobbning och trakasserier i föreningar och övrig fritidsverksamhet.
7. Våldsförebyggande arbete
Arbetet för att förebygga våld och stödsystemet för våldsoffer består av tjänster som tillhandahålls av aktörer på olika nivåer. Kommunerna är särskilt ansvariga för att förebygga våld och erbjuda tjänster efter den akuta krisen.
Enligt en utredning av social- och hälsovårdsministeriet år 2019 saknades strukturer för att bekämpa våld i nära relationer i ungefär hälften av de kommuner som svarade på enkäten. För att utrota det könsbaserade våldet är det viktigt att ett systematiskt våldsförebyggande arbete utförs i alla kommuner i Finland.
8. Trivsel, tillgänglighet och trygghet i kommunen
Att invånarna känner sig trygga och trivs i sin närmiljö är viktigt med tanke på deras hälsa och välbefinnande. Genom att beakta trygghetsaspekter på ett konkret och systematiskt sätt i närmiljöplaneringen kan vi förebygga brott och skapa en trygg närmiljö för alla.
Kvinnor och män i olika åldrar har olika erfarenheter av våld. Det finns skillnader också i känslan av trygghet. Enligt en säkerhetsenkät utförd i Helsingfors inverkar hotet om våld mer på ungdomars och äldre kvinnors än på mäns benägenhet att röra sig utanför det egna hemmet. Att främja säkerhet och en känsla av trygghet med hjälp av ett jämställdhetsperspektiv ökar allas säkerhet, oberoende om det gäller stadsbyggande, trafiksäkerhet eller kollektivtrafiktjänster.
9. Hållbar utveckling - klimatsmarta städer och kommuner
Kommunernas engagemang för FN:s globala mål för hållbar utveckling bidrar till att målen uppnås fram till år 2030 och tar ner de internationellt viktiga målen så nära människornas vardag som möjligt. Jämställdhet är ett mål i sig i men samtidigt också en förutsättning för att vi ska nå en hållbar och fredlig utveckling.
10. Jämställd integration i kommunerna
Det är viktigt att kommunerna stöder förverkligandet av jämställdhet för invandrare och asylsökande och vid behov erbjuder könsspecifika rum där alla kan känna sig trygga. Invandrarkvinnor samt invandrare som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter är ofta i en speciellt utsatt ställning.
Kommunerna kan i samarbete med frivilligorganisationer utveckla nya verksamhetsformer för att främja integration och välmående bland kommuninvånarna. Det är viktigt att se till att kommunerna erbjuder tillräckligt med språkundervisning och att den når alla nyanlända, oavsett ålder och kön.
